Textversionen är framställd med automatisk taligenkänning och kan innehålla fel. Vid avvikelser mellan text och sändning är det ljudet i sändningen som gäller.
Då får jag be ledamöterna att ta plats och förklara sammanträdet för öppnat. Och varför jag sitter här det har ni förstått av föredragningslistan, nämligen att det är åldermannen som öppnar första sammanträdet på mandatperioden och åldermannen är den som är längst i tjänsteår och bland dem den som är äldst till åldern och det är jag.
Med det får jag hälsa gamla och nya ledamöter välkomna till detta mandatperiodens första sammanträde. Då går vi till förhinder och inkallande av ersättare. Varsågod sekreteraren.
Ja, som ni vet så kan man gå till rum 104 här under dagen och bli fotograferad. De fotograferna kommer också att ta lite bilder här inne i salen och vi har också från media som kommer att fotografera för er information.
Ibland fungerar det, och ibland fungerar det inte. Ingen bild, då får vi kommunicera med tekniken. Vi måste ju få ordning på detta, inte bara nu utan även framöver. 104:an, vem är det? 91 var sen. Okej. Men då konstaterar vi att de som är närvarande är nu intryckta. Då så då är uppropet avslutat och då går vi till tid för justering och då föreslår jag att dagens protokoll justeras av mig samt det nyvalda presidiet i regionfullmäktige den 2.11 klockan 10 i Lund. Kan vi besluta så? Svar ja.
Då går vi till, enligt min uppfattning, dagens höjdpunkt, nämligen val av ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026 till 2030. Då tänkte jag ta mig friheten att säga några ord innan dess. Nu får någon trycka fram mig, så jag tänker stå där.
4. Val av ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026-2030
aldrig stått i den här talarstolen förr. Har jag gjort det? Carl Johan rynkar på Jag vet inte. Kanske jag gjort det, vad vet jag. Då så, mina vänner, idag är det faktiskt lite lustigt för det är jubileum på många sätt. Det är nästan på dagen 50 år sedan jag som första gången blev invald som folkvald politiker, då i Lunds kommunfullmäktige. Där blev jag invald i oktober 1976. Och sen blev det ju mycket senare ett antal år som kommunal bland annat kommunalråd, kommunstyrelsens ordförande och i Lund, regionråd här i regionen. Men sen då för 20 år sedan så tänkte jag efter ett ganska stort antal år som mer eller mindre exekutiv politiker så kunde det vara intressant att avsluta med en period som ordförande i regionfullmäktige. Och det var väldigt intressant, så det blev 20 år. Det har varit fantastiska år, omväxlande och lärorikt att från den här stolen få följa den här regionen vars resa jag har varit med om, inte bara efter bildandet utan även före bildandet, hela processen fram till regionbildningen. Därför vill jag också passa på att lyfta fram den bok som togs fram i våras som så ut så här och som då delades ut till de fullmäktigeledamöter som satt här vid det tillfället och den finns idag att få tillgång till någonstans här i salen. Hittar ni den inte så får ni fråga. Så att det har varit en resa som har varit intressant, stimulerande, ibland till och med underhållande. Inte minst den här salen har kunnat vara Underhållande ibland. Nog sagt om detta, men för det mesta alltid i alla fall väldigt bra samarbete. Och det är väl det jag vill komma till att det är det jag vill egentligen säga här idag att jag vill tacka er framförallt de som jag har arbetat med tillsammans under 20 år för ett väldigt gott samarbete och har varit väldigt, väldigt trevliga och roliga år. Så tack så mycket för mig. Och då Då går vi till val av ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026 till 2030. Får jag be om förslaget? Ordet är begärt av Anna Jähnke.
Det är inte ofta jag får höja så här mycket. Tack så mycket för det, fru ordförande. Valberedningen förslaget från Moderaternas regionfullmäktigrupp är att föreslå Anna Malmfalk till ordförande i regionfullmäktige.
Tack för det. Anna Mannfalk, Moderaterna, är föreslagen. Är det nog med förslag? Svar ja. Kan vi välja Anna Mannfalk till ordförande i regionfullmäktige för perioden 20 till 26? Svar ja. Då ska vi genomföra en liten ceremoni där vi ska få av mig den här kedjan och få på den på Anna.
Så då får jag tacka så väldigt mycket för fullmäktiges förtroende och jag ser fram emot att få arbeta med er allihopa under den kommande mandatperioden. Men först så ska vi se till att vi får ett presidie på plats så att jag får lite vice ordförande att stötta mig mot. Så att vi börjar med ärende fem.
5. Val av 1:e vice ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026-2030
Det är val av förste vice ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026 till 2030. Jag lämnar ordet fritt och ordet är begärt av Niclas Nilsson, Sverigedemokraterna.
Tack för det, fru ordförande. Och från Sverigedemokraternas sida föreslår vi Daniel Engström från Landskrona till förste vice ordförande i regionfullmäktige. Tack.
Tack så mycket. Är det nog med förslag? Kan vi då välja Daniel Engström till förste vice ordförande regionfullmäktige på mandatperioden? Jag finner så. Gratulerar Daniel och välkommen fram. Då går vi vidare till ärende 6. Val av andre vice ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026 till 2030. Jag lämnar ordet fritt.
6. Val av 2:e vice ordförande i regionfullmäktige för mandatperioden 2026-2030
Då går vi vidare till ärende 7 och det är val av regionstyrelse för perioden 2026 10/20 till och med det sammanträde då regionfullmäktige väljer regionstyrelse nästa gång. Och jag lämnar ordet fritt och ordet
Tack för det, fru ordförande. Vi vill föreslå Carl Johan Sonesson till regionstyrelsen, tillika ordförande i regionstyrelsen. Jag tänker att det är schyst att klubba först.
Ja. Då frågar jag fullmäktige, är det nog med förslag? Kan vi välja Carl Johan Sonesson till ordförande i regionstyrelsen för den kommande mandatperioden?
Då är det nog med förslag. Då frågar jag fullmäktige om vi kan välja Niclas Nilsson till förste vice ordförande i regionstyrelsen. Svaret är ja. Gratulerar.
Då har vi redan valt presidiet. Carl-Johan Sonesson ordförande, Niclas Nilsson förste vice ordförande och Elin Engdahl andre vice ordförande. Sen har vi följande nominerade till ordinarie ledamöter och det är Anna Jähnke, Adele Zeimers och Linda Allansson Wester från Moderaterna. Det är Marlen Ottesen och Paul Svensson från Sverigedemokraterna. Det är Maria Berglund från Kristdemokraterna. Det är Henrik Månsson, Anna Ingers, Mikael Skoog för Socialdemokraterna Alexandra Thomasson för Vänsterpartiet, Mätta Ivarsson för Miljöpartiet och Sofia Nilsson för Centerpartiet. Är de föreslagna rätt uppfattade? Då föreslår jag att vi väljer dem i på ett gemensamt klubbslag. Kan det vara fullmäktiges mening att vi går till väga på det sättet? Och kan vi då besluta att välja de nominerade? Svaret är ja. Då går vi vidare med att välja. Då går vi vidare med att välja ersättare. Och då får jag besvära om nomineringar från respektive och då går ordet först till Anna Jähnke, Moderaterna. Varsågod.
Tack för det, fru ordförande. Vi nominerar Therese Borg som första ersättare, Patrik Olsson som andra ersättare i regionstyrelsen och Anneli Eskilandersson som tredje ersättare i regionstyrelsen.
Tack för det fru ordförande. Socialdemokraterna föreslår följande ersättare. Carina Svensson, Jonas Esbjörnsson, Maria Warthon Stjärnskog och Tommy Augustsson. Tack. Tack för det.
Tack så mycket. Då har vi inga fler på talarlistan och då har vi följande nominerade. Vi har Moderaterna lämnar tre ersättarplatser vakanta. Sverigedemokraterna nominerar Therese Borg, Patrik Olsson och Anneli Eskilandersson. Kristdemokraterna nominerar Anders Lundström. Liberalerna nominerar Lisa Flint. Socialdemokraterna nominerar Carina Svensson, Jonas Esbjörnsson, Maria Wharton Stjärnskog och Tommy Augustson. Vänsterpartiet nominerar Patrik Milton och Angelica Svensson och Miljöpartiet nominerar Måns Berger. Och då föreslår jag att vi även denna gång utser dessa ersättare med ett klubbslag. Kan det vara fullmäktiges beslut? Kan vi då utse de nominerade? Svaret är ja. Då går vi vidare till ärende 8 och det är val av ledamöter i valberedningen. Då lämnar jag ordet fritt. Ordet är begärt Anna Jähnke, Moderaterna. Varsågod.
8. Val av valberedning för mandatperioden 2026-2030
Tack för det, fru ordförande och Moderaterna nominerar Seimertz som ordförande i valberedningen och Dan Zakarias Isak som ersättare. Vi tar dem samtidigt.
Tack så mycket. Då har vi fått in nomineringarna och då föreslår jag att vi tar de ordinarie först och då har vi förslaget att Adell Zeimers, Moderaterna, tillika ordförande. Mattias Olsson, Socialdemokraterna, tillika vice ordförande. Josefin Nybom, Sverigedemokraterna, Lars Lundberg, Kristdemokraterna, Henrik Tillberg, Liberalerna, Mikael Persson, Vänsterpartiet, Måns Berger, Miljöpartiet och Ola Olsson, Centerpartiet. Kan vi utse de nominerade? Svaret är ja. Så går vi vidare med ersättare och här har vi följande nominerade. Dan Isak, Moderaterna, Markus Svensson, Sverigedemokraterna, Petra Karrysson, Kristdemokraterna, Rickard Lind, Liberalerna, Susanne Jönsson, Socialdemokraterna, Anton Wendt, Vänsterpartiet, Tobias Sten, Miljöpartiet och Ann-Marie Johansson, Centerpartiet. Då frågar jag fullmäktige, kan vi utse de nominerade? Svaret är ja. Det känns tryggt. Då har vi en valberedning i fullmäktige. Gratulerar till de utnämnda. Då går vi vidare till ärende 9 och det är val av ledamöter i arvodesberedningen och då lämnar jag ordet fritt och ordet begärt Anna Jähnke, Moderaterna. Varsågod.
9. Val av arvodesberedning för mandatperioden 2026-2030
Tack för det fru ordförande och Moderaternas förslag till ordförandes eller till valberedningens ordförande är eller arvodesberedningens ordförande är Gustav Kyllet och till ledamöter Adrian Borin och Johan Svanberg.
Jag upptäckte att några föreslog ersättare och det gjorde inte jag. Jag trodde vi skulle ha ledamöter också. Men jag föreslår som ersätter Socialdemokraterna. Nu ska vi vända blad med Anders Trobäck.
Tack så mycket. Då tror jag att vi då har vi ingen mer på talarlistan och vi har fått rätt antal nominerade föreslår att vi väljer först ledamöterna och sen ersättarna. Och om vi börjar med ledamöterna så är förslaget Gustav Schyllert, Moderaterna, tillika ordförande, Adrian Borin, Moderaterna och Johan Svanberg, Moderaterna. För Sverigedemokraterna Ola Johansson. För Socialdemokraterna Joakim Sandell tillika vice ordförande och dessutom som ledamot Maria Waldorf och för Centerpartiet Ann-Marie Johansson. Och då frågar jag fullmäktige, kan vi utse de nominerade? Svaret är ja. Så går vi vidare med ersättare och där är de nominerade från Kristdemokraterna Birgitta Södertun från Liberalerna Amira Vad och för Socialdemokraterna Anders Trobäck. Och då frågar jag här igen om vi kan utse de nominerade. Svaret är ja. Ska vi gratulera dem till Arvodesföreningen? Och sen förstod jag att vi behöver inte notera insynsplatser till protokollet. Nej, då återkommer vi med det så småningom. Då är det så att vi nu ska ajournera oss och då står det märkligt i kallelsen att vi ska ajournera oss till klockan 13, men jag tror att ingen i denna församling blir ledsen om vi tar en kortare ajournering. Så mitt förslag är att vi ajournerar oss i 15 minuter. Och att och då får regionstyrelsen sammanträda. Men kan fullmäktige godkänna denna ajournering? Tackar för det. Nej, jag vet inte.
Jag skulle ta med fotar i början. Då får jag be fullmäktiges ledamöter att inta sina platser och så återupptar vi mötet. Regionstyrelsen har genomfört sitt sammanträde. Vi behöver vänta några minuter på att få protokollet publicerat och därför tänker jag att vi fortsätter i dagordningen och sen så kommer vi tillbaka till ärende nummer 10 efter ärende nummer 11. Kan vi göra så? Men då vill jag först börja med att anmälan om gruppledare i regionfullmäktige att ta till protokollet. Och då är det följande att gruppledare för Socialdemokraterna är Elin Engström för Engdahl. Då står det fel här. Det var bra. Förlåt mig. Moderaterna Anna Jähnke, Sverigedemokraterna Niklas Nilsson, Vänsterpartiet Alexandra Thomasson, Kristdemokraterna Maria Berglund, Miljöpartiet Mätta Ivarsson, Centerpartiet Sofia Nilsson och Liberalerna Fredrik Sjögren. Och då går vi vidare till ärende 11 och det är delårsrapport för januari till augusti Region Skåne 2026 och ärendet är berett av regionstyrelsen den 8 oktober i paragraf 178.
11. Delårsrapport januari-augusti Region Skåne 2026
Förslaget till beslut är att regionfullmäktige godkänner delårsrapporten per augusti 2026. Ordet är fritt och ordet är begärt av Carl Johan Sonesson, Moderaterna. Varsågod.
Tack fru ordförande och också gratulera till det nya regionfullmäktiges presidium. Och ärade ledamöter, nyvalda och även ni som har suttit med tidigare åskådare, skåningar. Vi har nu haft ett delårs en delårsbokslut som innebär att vi har tittat på de första åtta månaderna som har förflutit under 2026. Och där är ju en hel del positiva saker som man kan hitta i detta delårsbokslut och det är det också vi ska ställa oss bakom idag. Så jag börjar med att yrka bifall till regionstyrelsens förslag. I de här åtta första månaderna så kan vi se att det fortsätter en trend som började för ett antal år sedan Nämligen den att vi har kortat köerna rejält, både när det gäller besök och operation. Jämför man med förra året så är det stor skillnad, inte minst på besökssidan, men även operationssidan går åt rätt håll. Och det är ett arbete som vi måste i den här församlingen och ute i våra nämnder fortsätta att hålla högt tryck i. Därför skåningarna är värda att komma till en tillgänglig vård och vi har fortfarande för långa köer. Finns också andra positiva saker som vi började för ett antal år sedan som nu har förstärkts under det här året. Och det handlar om då bemanningsföretag. Om ni minns tillbaka x antal år sedan så var det ju så att i Region Sverige så var det stora problem med väldigt höga kostnader för bemanningsföretag, inte minst för inhyrda läkare och sjuksköterskor. Vi i Region Skåne tog ett krafttag kring detta tillsammans med SKR och Region Sverige och det har visat sig gett bra effekt. Vi har nu Sveriges Utan någon som helst någon som är i närheten så har vi Sveriges minsta andel när det gäller kostnader för bemanningsföretag av den totala kostnaden vi har för vår personal. totalt i Region Skåne. Vi ligger numera på inte ens 1 utan under 1 av vår totala personalomkostnad i ett beroende av bemanningsföretag. Det tycker jag vi ska vara stolta över i den här församlingen att vi har lyckats bryta detta. Det är fortfarande många regioner runt om i Sverige som ligger på mycket höga tal. Uppemot 12-13 av den totala personalkostnaden så ligger man och är beroende av inhyrda sjuksköterskor och inhyrda läkare. Vi börjar ju detta arbete med att anställa upp mer personal under förra mandatperioden. och har resulterat i att vi faktiskt har kunnat rekrytera och anställa till egen regi direkt från de här bemanningsföretagen. Vilket har gjort att vi har fått nyckelpersonal som vi tidigare saknade. Operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, röntgensjuksköterskor med flera. Nyckelpersonal som är viktiga för att faktiskt kunna korta köerna. Så det hänger ihop. Nu har vi fått flera tusen nya anställda i Region Skåne netto. Vi har blivit av med beroendet av bemanningsföretag, fått ner kostnaderna rejält och vi ser också att vi har börjat korta köerna. Dessutom mina vänner så har det också gett en annan positiv effekt. Nämligen den att med fler personal i vården, fler händer i vården, så har också sjukskrivningstalen börjat gå åt rätt håll. Färre antal sjukskrivningar. Arbetsmiljön har alltså blivit bättre. Men det finns mer att göra och det är därför som vi inte ska slå oss till ro utan vi ska fortsätta detta påbörjade arbete på samma inslagna väg som vi har gjort under de senaste åren. När det sedan kommer till ekonomin så är den ansträngd som alla vet. Vi behöver komma mer i balans när det gäller kostnader i förhållande till intäkter. Ett arbete är påbörjat och vi ser också att det så sakteliga har gett resultat. Om man jämför prognosen för maj och prognosen nu för augusti för helåret så ser vi att vi i alla fall nu är över nollan. Vi ligger plus i förhållande till nollstrecket, men vi ligger under det överskott som vi har satt på sista raden, det vill säga 1,1 miljard som vi ska nå upp till för att kunna
Men vi går åt rätt håll där och där är mer att göra och det gäller att hålla uppe detta tryck. Och med de orden, fru ordförande, så håller jag där. Tack.
Tack så mycket! Jag kan tycka det är anmärkningsvärt hur Carl Johan skönmålar hur det faktiskt ser ut i vården. Någonstans håller du ett anförande. Sista minuten kommer du in på att det faktiskt finns ett underskott. Sjukvården jobbar miljarder. Det är liksom som ett litet, litet repa i skivan att vi gör backt miljarder. Allt är bra, allt är bra. Vi minskar köer, vi gör allt bra, men att vi tappar miljarders underskott i sjukvården. Det är bara ett litet, litet hack. i skivan allra sist i ditt inlägg. Någonstans undrar jag alla de här sparplanerna nu som ni har för att komma i balans som då inte verkar fungera för att ni har ju fortfarande underskott. Om vi kopplar dem till allt det här du säger som du har gjort med minskning av köer. Om ni hade faktiskt hållt budgeton, hade det sett ut så som du berättar i början? av ditt anförande hade ni i så fall kunnat korta körerna på de bitarna du säger om ni faktiskt hade hållit en budget ni hade lagt
Tack fru ordförande och ja, vi ska ju nu debattera delårsrapporten och jag tänker också börja med det positiva ändå därför att vi har ju i grunden en fantastisk hälso- och sjukvård i Skåne tack vare all den kompetens som finns hos vår personal. Jag vill också börja med att understryka att jag helt delar regionstyrelsens ordförandes bild av det positiva med att hyr bemanningen fortsatt minskar i sjukvården. Jag Jag delar också bilden av regionstyrelsens ordförandes bild av det positiva med att vi äntligen har fått en statlig förhandlare för Öresundsbron. Det här är bra besked för skåningarna. Men så till det som ändå måste vara huvudtemat för den här debatten. Och så här skriver regionstyrelsens ordförande. Vi får inte blunda för de ekonomiska utmaningarna. Arbetet med effektivisering, bättre styrning och omställning måste fortsätta med oförminskad kraft. Detta fru ordförande tycker jag vi faktiskt behöver stanna upp vid. För vad betyder det? Den socialdemokratiska gruppen är helt överens om att vi inte ska blunda för de ekonomiska utmaningarna. Men skillnaden är ju att vi faktiskt tycker att det här är ett ansvar för oss här och nu, inte kommande generationer. Det som avses här är ju att sjukvården under högerns styre inte ska få de resurser som den behöver utan det ska effektiviseras. Vi har sett konsekvenserna och det är skåningarna som får betala priset. Utöver en utarmning av anslagen till kulturlivet, dubbelbeskattning av kollektivtrafikresenärerna, så har vi alltså en underfinansierad sjukvård. Låt mig ge några exempel och det är till exempel pensionären som får vänta på sin operation eller tvingas åka till andra delar av landet för att skånsk sjukvård inte har plats. Men det är också barnfamiljen som får allt längre till sin närmaste vårdcentral när barnen blir sjuka. Det Det är BB Familj i Lund som fortsatt är stängd, samtidigt som personalen fortsatt tydligt säger att den behövs för att avlasta vårdkedjan och se till att vi kan ge rätt stöd till varje nybliven mamma och dess familj. Min barnmorsk avslutas och vi har också personal som uppger att de har fått försämrade förutsättningar för BB hemma i Lund. När ska egentligen högerstyret lyssna på de nyblivna familjerna och personalen och återöppna BB Familj i Lund och satsa på kvinnosjukvården? Det undrar jag. Vi socialdemokrater, vi håller med familjerna och personalen och vi kommer fortsatt prioritera både kvinnosjukvården och förlossningsvården. För alla kvinnor har rätt till en trygg förlossning och en trygg vård under graviditet och eftervård. Men jag vill också lyfta andra exempel på konsekvenserna. Vi har till exempel de införda avgifterna för de som är beroende av CPAP. Vi har undersköterskor som går hem från nattpasset och som faktiskt undrar hur länge till hon ska orka. Varför vill jag lyfta de här exemplen? Jo, därför att bakom varje nedskärning som genomförs så finns människor. Människor som väntar, oroar sig och kanske har ont. Och det är lätt att glömma när vi annars bara pratar om siffror. Och låt mig också säga något om personalens arbetsmiljö och patienternas trygghet, för det hör ihop. När medarbetarna får bättre förutsättningar att göra sitt jobb, då får också patienterna en bättre vård. Det går helt enkelt inte som vi ser det att kombinera fortsatta sparkrav eller de här stora underskotten som vi nu ser med en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Vi socialdemokrater står på sjukvårdspersonalens sida och fru ordförande, det som delårsrapporten visar med de här gigantiska underskotten i sjukvården, det är ju att budgeten helt enkelt inte är realistisk. Ändå upprepas att budgeten ska hållas, åtgärdsplaner ska antas och när den här mandatperioden ska summeras, då kommer det att landa på över 9 miljarder i underskott. De här fyra åren kan inte ses som annat än att ha varit en ekonomisk katastrof för Region Skåne. Så fru ordförande för Socialdemokraterna så yrkar jag därför i enlighet med vårt yrkande i regionstyrelsen och det går helt enkelt ut på att ombudgetera överskotten från nämnderna med överskott till nämnderna med underskott. Det är förstås ingen långsiktig lösning, det förstår vi, men det minskar sparkraven för sjukvården innevarande år. Därför att vi helt enkelt har sett vad de här nedskärningarna och sparkraven leder till. Om alla sparkrav nu skulle genomföras då skulle konsekvenserna bli förödande. Så vårt förslag med ombudgetering skulle helt enkelt lindra de värsta effekterna. Tack.
Tack för ordförande. Tack Elin för ändå att du gav lite positivt beröm när det gäller infrastruktur över Sundsprins överskott att vi har utsett en förhandlare. För det är faktiskt där som man någonstans måste börja, att vi måste få fler skåningar att komma i arbete. Tyvärr är det ju så att Skåne län är det län i Sverige som har högst arbetslöshet i hela Sverige. Det är det som är grundproblemet. Att i det läget gå in så som Socialdemokraterna har gjort under väldigt många år i den här församlingen så har ni faktiskt varit det parti som har velat höja skatten mest. Högst mer än både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Och att i det läget göra det när vi har Sveriges högsta arbetslöshet som ändå är en förutsättning att få fler människor i sysselsättning för att vi ska kunna få mer skatteintäkter. För för att vi ska kunna göra satsningar på vården. Det är ihåligt Elin och det skulle jag gärna vilja höra en kommentar kring. När det gäller satsningar på vården så har vi sedan 2018 i den här församlingen satsat in 16 miljarder kronor mer i den skånska vården. Vi har anställt bara denna mandat förra mandatperioden 2000 fler i den skånska vården. Så att säga att vi har gjort besparingar eller skurit ner är helt fel. Tack.
Tack fru ordförande. När det gäller nedskärningar, jag nämnde ju några väldigt konkreta exempel. Vad ska man annars se? Beby familj i Lund till exempel som är stängd eller de vårdcentraler som har stängts i stora delar av Skåne. Vad är det annat än nedskärningar? Det får gärna regionstyrelsens ordförande svara på. När det gäller ekonomin så tänker jag ändå att det vore klädsamt om regionstyrelsens ordförande ändå var lite ödmjuk ändå därför att det är ju så att inga ekonomiska mål nås och skuldsättningen har skenat och det är faktiskt så som jag upprepade mitt anförande att när vi tittar på det samlade underskottet så ser vi att det uppgår till runt 9 miljarder under mandatperioden och det handlar ju om att styret faktiskt riskerar våra framtida sjukhus investeringar inte minst och frågan är Hur ser regionstyrelsens ordförande på detta att faktiskt som jag sa vill man fortsätta att skjuta det ekonomiska ansvaret på kommande generationer eller tycker man ändå inte att det är rimligt att det är någonting som vi som är valda här och nu ska ta ansvar för? Det tycker i alla fall Socialdemokraterna. Tack. Tack.
Tack för ordförande och som alla vet så var det ju en väldigt hög inflation både 2023 och 2024 i hela omvärlden. Och det gjorde ju att våra kostnader för att kunna räkna upp pensionerna i den pensionsskuld vi har gjorde att vi fick ta det på synnerliga skäl de här två åren. Och där var ju också Socialdemokraterna med och sa ja till delar av de här synnerliga skälen precis som andra partier på vänstersidan gjorde. Så då uppfattade vi ju att ni tyckte det var bra att vi fredade vården, att vi faktiskt tillät att göra en underbalansering av vår budget för att vi inte skulle behöva säga upp massa personal och för att vi inte skulle behöva höja skatten. Jovisst, ni ville höja skatten, men det är återigen det som är så viktigt att få fler människor i sysselsättning så vi ökar skattekraften. Visste du att vi har lägre skattekraft här än genomsnittet i hela Sverige trots vår geografiska position? Vi har närheten till norra Europa, närheten till Köpenhamn och är ändå sämst i klassen. Det måste vi vara självkritiska till. Varför är sysselsättningsgraden så låg i Skåne? Det är det som är huvudfrågan.
Tack, ja Socialdemokraterna är självklart helt överens om att fler skåningar ska komma i arbete. Vi har till skillnad från styret ändå en tydlig politik för detta. Så har vi sagt det. Sen när det gäller att vara självkritisk så tänker jag ändå att den stora frågan för den här debatten ändå är just att styret behöver vara självkritiskt när när det gäller att se till hur man faktiskt vill finansiera sjukvården i framtiden därför att ja, man har anställt mer personal och det är positivt det är någonting som vi välkomnar men som jag också sa innan skillnaden är ju att vi ändå har är beredda att finansiera det och finansiera det medan styret skjuter de här kostnaderna. Man bekostade med lånade pengar och skjuter det här på kommande generationer, vilket som jag sa faktiskt riskerar kommande sjukhusinvesteringar inte minst. Så är det någonting som man ska vara självkritisk till så tycker i alla fall vi socialdemokrater att det är styret som behöver vara självkritiska kring sitt ekonomiska ansvarstagande. Tack
Tack för det, fru ordförande. När vi summerar årets första åtta månader ser vi att det målmedvetna arbetet har gett resultat. Vårdköerna minskar, beroendet av hyrpersonal sjunker, fler reser med kollektivtrafiken. Jag skulle också vilja rikta ett stort tydligt tack till vårdens medarbetare. Genom bättre planering, nya arbetssätt, fler genomförda besök och behandlingar gör ni verkligen skillnad för de skånska patienterna. Vi ser också positiva resultat i arbetet med bemanningen. Som Carl-Johan tidigare nämnde här, kostnaderna för hyrpersonal har minskat från 72 miljoner kronor under motsvarande period förra året till 52 miljoner kronor i år. Skulle lägst kostnader för hyrpersonal i hela Sverige. Det är fantastiskt. Samtidigt har vi blivit fler egna medarbetare. Personalomsättningen har minskat. Sjukfrånvaron har gått ner. Ett starkare Skåne behöver också en kollektivtrafik som håller ihop. Regionen får människornas vardag att fungera. Under årets första åtta månader gjordes 118 miljoner resor med skunnetrafiken och det är 6 miljoner fler än under samma period förra året. 4 miljoner fler än målsättningen. Men som Carl Johan sa, vi har trots de positiva resultaten så har vi en ekonomi som är ansträngd. Varje skattekrona måste användas klokt. Vi behöver fortsätta, effektivisera, förbättra styrning, genomföra det omställningsarbete som krävs för en långsiktigt stark ekonomi. Ekonomiskt ansvarstagande är en förutsättning för att vi ska kunna säkra vården kollektivtrafiken också framöver. Därför måste vi hålla fast vid våra prioriteringar och följa upp besluten så att de ger resultat. Bifall till delårsrapporten. Tack.
Tack ordförande för ordet. Vänsterpartiet markerade redan när den här budgeten antogs att den var orimlig. Sjukvården gav med miljöstora underskott och vi har hela mandatperioden varit tydliga med att sjukvården behöver mer resurser. Vi behöver ökade statsbidrag, men vi behöver också en höjd regionskatt för att kunna finansiera vår sjukvård. Och vi gör det för att vi ska kunna möta en växande åldrande befolkning, en allt mer avancerad sjukvård, men också människors behov av vård och deras ökade förväntningar på vård. Men vi håller med regionstyrelsens ordförande om att det behövs fler anställda i vården för det är så vi kommer till rätta med köer och möta behovet som finns i vår befolkning. Dellårsrapporten visar att vi har fått rätt i vår kritik. Verksamheterna klarar inte att hålla budget och i många fall så uppfattas också budgeten inte ens som realistiskt styrinstrument utan snarare som en förhoppning om att verksamheten ska gå ihop på något sätt. Det här är ju inte hållbart. En budget måste vara realistisk och ta sin utgångspunkt i befolkningen och vårdens faktiska behov. Att lägga en budget som inte är möjlig att hålla innebär ju att det blir personalen som får bära det här ansvaret för de politiska beslut som vi i den här församlingen fattar. utan att kunna genomföra dem fullt ut. Det här handlar om demokrati. När fullmäktige beslutar om en budget så måste den också vara möjlig att följa upp och styra verksamheten med. Annars riskerar ju våra beslut att bli bara tomma ord på papper. Vi ser också stora överskott i kollektivtrafiknämnden. Men där håller Vänsterpartiet med bland annat Miljöpartiet att det inte är kollektivtrafikens resenärer som ska stötta upp vården. Vi ser hellre att de här pengarna ska gå tillbaks i form av sänkta priser, särskilt nu när regeringens valfläsk tar slut och resenärerna står inför ökade vardagskostnader. Vi behöver sluta låtsas att sjukvården klarar sig med resurser som inte räcker. Regionen behöver istället en budget som utgår från verkligheten och som ger vården de förutsättningarna de behöver för att kunna möta skåningarnas behov. Tack.
Tack ordförande. Spännande med debut i denna församling. Och självklart tror jag att alla här inne delar den trots allt positiva utveckling som har skett. Helt och fullt enig med att det är bra. Men den tydliga slutsatsen man kan då dra av det här delårsbeslutet är att Region Skånes ekonomi fortfarande är långt ifrån under kontroll. Den styrande majoriteten missar sin egen budget med strax över en miljard och de ekonomiska handlingsplanerna som skulle få ordning på ekonomin har inte ens levererat hälften av den förväntade effekten. Därför så är det svårt att dra någon annan slutsats än att den styrande majoriteten inte har lyckats med en av sina allra viktigaste uppgifter att ta ansvar för Region Skånes ekonomi. Ordförande, ser vi tillbaka på de senaste fem åren så pekar prognosen på ett samlat underskott på över 6,2 miljarder. Det är otroligt stora pengar. Pengar som hade behövts för att stärka Region Skåne för framtiden. Förutsättningarna har absolut varit tuffa de senaste åren med inflation, höga räntor, kraftigt ökade pensionskostnader och så vidare. Men nu ser vi att inflationen har stabiliserats, räntorna har sjunkit och pensionskostnaderna de har minskat. Ändå så fortsätter våra kostnader att öka snabbare än intäkterna. Då går det inte längre att enbart hänvisa till omvärlden. För när de ekonomiska förutsättningarna blir bättre men problemen ändå består, då måste vi våga prata om hur Region Skåne faktiskt styrs. Här kommer vi tillbaka till de ekonomiska handlingsplanerna. År efter år har den styrande majoriteten presenterat åtgärder som ska få ekonomin på rätt köl. Men när vi ser resultatet så har handlingsplanerna bara knappt nått 42 av den förväntade effekten, alltså inte ens hälften. Och det man kan fundera över då det är ju om majoriteten har fattat beslut om åtgärder som inte har varit realistiska. Har man brustit i genomförandet eller har man helt enkelt inte haft tillräcklig kontroll över vad de beslutade åtgärderna faktiskt leder till? Men oavsett vad förklaringen är så ligger det politiska ansvaret hos den styrande majoriteten. Det spelar ingen roll hur många handlingsplaner man skriver om det inte leder till att ekonomin faktiskt blir bättre. Ordförande, det som oroar mig mest är vad den här utvecklingen faktiskt innebär för framtiden. Vi står inför stora investeringar i våra sjukhus, i våra fastigheter, kollektivtrafik och ny teknik. Men samtidigt så behöver vi utveckla sjukvården för att möta behoven hos en växande och åldrande befolkning. Men vårt ekonomiska utrymme, det blir ju allt mindre. I ganska rask takt så närmar vi oss det mål som vi själva har satt. Årets resultat väntas att skuldsättningen ligger på 24,7 och vi själva har satt ett tak på 25 Och då tycker jag att det är rimligt att skicka med några frågor till den styrande majoriteten. Hur ska Region Skåne klara framtidens investeringar när vi knappt har några ekonomiska marginaler kvar? För det handlar inte bara om siffror i ett bokslut. Det handlar om våra skattepengar. Pengar som skåningarna har tjänat ihop till oss i regionen. Det handlar om vilka sjukhus vi faktiskt kommer till att kunna bygga och utveckla, vilken vård vi kommer till att kunna erbjuda och vilka investeringar som riskerar att faktiskt skjutas på framtiden. Vi Vi får inte hamna i ett läge där dagens bristande ekonomiska styrning blir morgondagens bristande sjukvård. För vi i Centerpartiet, för oss i Centerpartiet så är en stark ekonomi inte ett självändamål. Det är en förutsättning för att vi ska kunna göra det vi faktiskt är satta att göra. Att erbjuda en trygg och tillgänglig sjukvård, en fungerande kollektivtrafik och skapa förutsättningar för hela Skåne att utvecklas. Och då behöver vi använda våra gemensamma resurser klokare. Vi behöver våga förändrat arbetssätt och se till att de beslut vi fattar här också fungerar ute i verksamheterna. Men framför allt så behöver vi ett politiskt ledarskap som tar ansvar för helheten och som tar ansvar för ett Skåne i balans. Tack.
Tack för ordförande. Nu ska vi se Sofia du är där. Det är ju så här även om inte du var med i denna församlingen förra året när vi tog budgeten så var det ju på det sättet att faktiskt om man ska vara lite ärlig i debatten att Centerpartiet var ju det parti av alla här inne som gav minst pengar i budgeten till just sjukvården. Det är ingenting som jag egentligen ville gå upp och påpeka, men eftersom du gick till offensiven mot mig så känner jag att det förtjänar ändå att lyftas fram. Och det var så att ni la ungefär 300 miljoner mindre pengar till sjukvården än vad dåvarande styret och Sverigedemokraterna gjorde. Tittar man specifikt på SUS så var det också ungefär en skillnad på 100 miljoner och det är ju där underskotten finns i sjukvården. Så att med din retorik Sofia skulle er budget ha gått igenom för ni höjde inte heller skatten eller ville inte höja skatten så hade vi faktiskt haft ett ännu större underskott tror jag. Tack
Tack så mycket och den här argumentationen just att Centerpartiet lagt en lägre budget till våra sjukhus, den återkommer väldigt ofta. Men det jag skulle vilja ifrågasätta att hur många i den här församlingen eller hur många av region alltså Skånes medborgare tror att om vi häller in ännu mer pengar så kommer vi till att lösa sjukvårdens problem. Jag är inte av åsikten att jag tror att det är det som liksom är den stora grejen. Grejen är ju faktiskt att vi behöver göra ett skifte i svensk sjukvård och där har vi varit överens om nationellt, regionalt och så vidare att det är primärvården som vi behöver satsa våra stora pengar och då måste vi våga att faktiskt fatta politiska beslut som kommer till att vara lite jobbiga och som kommer till att kanske ta emot lite grann. Men Men vi behöver göra en omfördelning och det jag var inne på i mitt anförande också att vi behöver våga ifrågasätta våra arbetssätt. Vi behöver på något sätt omstarta sjukvården i Region Skåne så att vi faktiskt följer hälso- och sjukvårdslagen och att vi gör det som vi faktiskt är satta att göra och vi har rätt sak på rätt plats med rätt kompetens. Tack.
Tack så mycket fru ordförande. Jag uppskattar det. Om man ska ändå vara ärlig i debatten så har ju både S, V och MP lagt mer pengar på vården än både styret och Centerpartiet. Men Centerpartiet har lagt minst pengar på vården. Jag tycker ändå man kan vara ärlig i det. När du då säger Sofia att du tycker inte du tror att man bara kan hälla mer pengar för att det ska bli bättre och så vidare. Nej visst, det ligger mycket i det. Det är därför vi inte heller tror på en skattehöjning. Men Å andra sidan så är det ju så här, vi behövde faktiskt anställa fler personal i den skånska sjukvården därför att vi hade ett underskott av nyckelpersonal. Vi behövde bli fler i egen regi. Vi behövde bli oberoende av bemanningsföretag så att det var nödvändigt under ett antal år att lägga mer pengar och räkna upp på den skånska vården, vilket vi har då gjort med 16 miljarder sedan 2018 och det är betydligt mycket mer än inflation och fasta priser och demografisk utveckling. Så vi har verkligen satsat på sjukvården ifrån oss fyra partier här som utgör styret. Men det är också så att Centerpartiet har inte satsat lika mycket utan ni har satsat minst i den här församlingen och det tycker jag är viktigt att skåningarna får veta. Tack.
Tack ordförande och frågan tillbaka är ju då egentligen till regionstyrelsens ordförande som ofta framhäver att just den ekonomiska hushållningen är viktig, att man inte vill höja skatten och att man faktiskt vill se till att vi ska ha en ekonomi i balans. Trots det så visar ju delårsbeslutet att vi inte når våra mål. Och trots det så har vi också om vi tittar tillbaka under de senaste åren en skuld på över 6 miljarder. Hur tänker då regionstyrelsens ordförande att ni ska lösa problemen med både ekonomin men också samtidigt som man vill ha satsningarna? Är det en skattehöjning som ni faktiskt vill ha? Eller är det då att vi istället tittar på vad är det vi gör ute på våra sjukhus? Vad skulle vi kunna göra i primärvården faktiskt våga göra den resan? Och den resan välkomnar Centerpartiet, den styrande majoriteten att faktiskt koppla på och att vi faktiskt börjar titta på att vi hittar rätt sak på rätt plats till rätt person som ska utföra den. Tack.
Tack så mycket. Sofia, jag tänker på att du kan inte ställa frågor när inte Carl-Johan kan svara för han har inga svarsrepliker kvar. Så då går ordet till Mikael Skoog, Socialdemokraterna. Varsågod.
Tack fru ordförande och jag ska också säga grattis till dig Anna och lycka till och till presidiet såklart. Jag tänkte säga några ord om ekonomin för den samlade hälso- och sjukvården i denna delårsrapporten då. Och det man kan slå fast är ju att den skånska sjukvården håller hög kvalitet. Men det vi kan konstatera är ju att de styrande partierna än en gång har misslyckats både med ekonomin och att nå verksamhetsmålen för tillgänglighet. En av politikens viktigaste uppgifter är ju att ge rätt ekonomiska förutsättningar för verksamheterna så att man kan säkerställa att vi kan ge alla skåningar tillgång till en god och jämlik sjukvård. Det går inte med den bästa vilja i världen att påstå att styret lyckas med detta. I hög utsträckning beror detta, skulle jag säga, på att majoriteten driver igenom budgetar och som de vet är orealistiska och sedan saknar vilja och kraft att faktiskt följa dessa budgetar och ta konsekvenserna av de beslut som de själva har fattat. Det är därför som vi varje år och i varje delårsrapport ser varianter på samma sak, nämligen stora underskott i hälso- och sjukvården. Vi socialdemokrater varnade inför budgeten 2026 att de föreslagna budgetarna för sjukvårdens nämnder och styrelser inte var tillräckliga. Delårsrapporten visar att vi hade rätt. Prognostiserat underskott i hälso- och sjukvårdssektorn på 2 miljarder är klartext. Det här är ett strukturellt underskott orsakat av medveten underfinansiering och otillräcklig budgetdisciplin hos majoriteten. Sparbetingen fortsätter ligga kvar på hög nivå och pressen ute på golvet är hög och dessa orealistiska krav likaså. Man skulle kunna ge många exempel på hur de här trånga budgeterna får effekter ute i verksamheten. Jag ska bara nämna några. SUS har minskat sin personalstyrka med 175 anställda jämfört med augusti 2025. Vi ser att service värdar tas bort. CSK. Det visar sig att barnmorskor får städa toaletten istället för servicepersonal, servicevardar. Vi ser samma indikationer i Helsingborg där man tar bort eller begränsar servicevärdar och där då undersköterska ska få in och göra de arbetsuppgifterna. Och då faller den här tanken också med att man ska arbeta på toppen av sin kompetens. Den här verksamhetsberättelsen blir ju också på sätt och vis ett bokslut över er sista tid i det förra styret och perioden slutar som den började med stora minus. Inte en budget som ni har lagt de senaste fyra åren har gått ihopa sig. Ni har haft förmågan att lägga en budget som ni har inte haft förmågan att lägga budget som kan hållas. Bakgrunden är förstås befolkningens behov av sjukvård och att den krockar med ambitionen om att hålla en låg skatt som har varit jätteviktigt. Och här tycker jag kritik är befogat. Men socialdemokratisk budget för 2026 skulle vi inte haft om vi skulle sett en helt annan beskrivning i den här verksamhetsberättelsen. De uppräkningarna som vi la våra förslag skulle gett bättre förutsättningar att utveckla skånsk sjukvård. Nu är det bara två månader kvar på det här året och det blir svårt såklart att nå en budget i balans. Vi tycker dock att våra förslag som vi har lagt i regionstyrelsen som vi följer upp här skulle ge bättre förutsättningar. Därför yrkar jag också bifall till de två att-satserna om att omfördela pengar. Tack för ordet.
Gång på gång och numera år efter år så står vi här i salen och konstaterar samma sak. Region Skånes ekonomi är körd i botten och den skånska hälso- och sjukvården går mot ännu ett gigantiskt underskott. Även i år är det hisnande siffror i delårsrapporten. Prognosen för hälso- och sjukvården pekar, som har nämnts här av flera talare innan, på ett sammanlagt underskott på 2 miljarder. Sjukhusen saknar 2,5 miljarder. Det går inte ens åt rätt håll för sjukhusen. Underskottet ser på talen ut att bli ungefär lika stort som förra året. Det här får såklart konsekvenser för patienter och för medarbetare ute i sjukvården. Nu senast snålar snus sus in på stödet till kvinnor med starkt förlossningsrädsla och ångest och ledde ner min barnmorska. Tidigare år så la Tidöpartierna ner unga vuxna mottagningen i Lund för unga med psykisk ohälsa. Två exempel hur vården har försämrats under det borgerliga styret det senaste året. Med de här underskotten riskerar vi att få se ännu fler nedläggningar och besparingar. Annars går ju inte ekvationen ihopa. Sjukhusen kan inte spara 2,5 miljarder utan att det får några konsekvenser, utan att medarbetare eller patienter drabbas. Så frågan till Carl-Johan kvarstår: Hur ska detta gå ihop, Carl-Johan? Vad ska skäras bort? Sannolikt så jobbar ni ju med budgeten just nu eller är uppstarten för det och kanske är det faktiskt dags att inse att det krävs en sundare finansiering. Hälso- och sjukvårdens underfinansiering och minusresultat tynger hela Region Skånes resultat och vår ekonomi är på allvar körde botten. Miljard underskotten de senaste åren gör att Skåne kommer ha återställningskrav på 2,3 miljarder i slutet av 2026.
På längre sikt så måste med Region Skåne återställa nästan 7 miljarder kronor. Ni hade räknat med att få ett överskott i år för att på över en miljard för att just börja sanera ekonomi. Nu ser det ut att bli ynka 62 miljoner. Och visst, det är ett litet plus, ett pyttelitet plus, men det är också ett budgetunderskott på över en miljard. Så hur kan era budgetar slå så här fel år efter år? För mig är det uppenbart att de budgetarna ni lägger inte är mer än pappersprodukter. De är en fantasi om att allt ska gå ihop, att någonting ska hända som gör att det ordnar sig en dröm utan förankring i verkligheten. Men verkligheten hinner alltid i kapp er. Fantasin försvinner när delårsrapporten eller senare årsredovisningen kommer för då syns det svart på vitt år efter år att ni lägger budgetar som inte är realistiska vad gäller hälso- och sjukvård. Det är inte bara inom hälso- och sjukvård som ni räknar grovt fel. Kollektivtrafiken går återigen med gigantiskt överskott. Det är väl tredje året i rad. Vi har hundratals miljoner plus i år mer än 725 miljoner plus på kollektivtrafiken. Detta överskottet räddar Region Skånes ekonomi på totalen. Men är det verkligen Skånetrafikens resenärer som ska tvingas rädda Region Skånes ekonomi som ska komma till undsättning när ni snålar på sjukvården? För oss i Miljöpartiet är det självklart att Skånetrafikens överskott borde användas till lägre biljettpriser och till utbyggd kollektivtrafik. Och Carl-Johan, jag läser i Kristianstadbladet häromdagen att du, om inte rakt ut så i alla fall för täckt, hotar chefer med höga löner som inte håller budget, att om det fortsätter så här så måste det bli förändringar i ledningen. Klara budgeten eller sluta. Det är ganska många sjukhuschefer du i så fall måste varsla. Men jag tänker att ni istället kanske borde titta på ert eget ledarskap, ert eget styre. Det är ni i Tidöpartierna som år efter år underfinansierar den skånska sjukvården. Det är ni som inte ger sjukhuscheferna och sjukhusstyrelserna för den delen möjlighet att klara sina uppdrag. Det är ni som inte ger sjukvården möjlighet att hålla sin budget. Och den här delårsrapporten är väl ännu ett i raden av bevis på det. Tack. Tack
Tack fru ordförande och det känns bra att kunna säga fru ordförande grattis Anna. En del kanske inte tycker att det är så superhett att debattera en delårsrapport, men jag tycker att både vår nya gruppledare Elin Engdahl och regionrådet Mikael Skoog sätter fingret på många av de saker som vi faktiskt oroas över. Och själv Oroa sig över att vi inte klarar av att hålla mänskligare tider inom psykiatrin. Framför allt BUP och senast igår fick jag till mig att flera familjer inte ens får kontakt med en väg in. Det har jag naturligtvis signalerat i våran förvaltning så jag hoppas på svar. Det jag tänkte förhålla mig till här och nu. Det är två av de av er som uppräknade som positiva förändringar för den här perioden. Och jag vet besluten är redan tagna och det här är er berättelse, men jag vill ändå stanna upp och göra ett par nedslag. Det gäller unga vuxna mottagningen i Lund och det gäller avgiftsförändringarna för SEPAP. Unga vuxna mottagningen i Lund var unik i sitt slag. En välfungerande verksamhet för unga i nära samarbete mellan kommun och region. Nu ligger uppdraget hos ungdomsmottagningarna och ska implementeras på fler ställen, heter det. Och jag vet att det har gjorts framgångsrika kampanjer och att vi har fått fler patienter, inte minst killar och yngre killar som söker hjälp och stöd. Men det finns inget som säger att det inte hade hänt om vi hade annonserat tidigare. Vi befarar att tappa de äldsta som inte längre omfamnas av de här nya åldersgränserna. Vi hävdar fortfarande att det är oansvarigt att göra en nedläggning och sedan i efterhand undersöka om resurserna räcker. Det vi vet är att våra ungdomsmottagningar inte kompenseras fullt ut för det utökade uppdraget och vi frågar oss fortfarande hur de ska kunna hålla samma tillgänglighet och kvalitet med mindre resurser per patient. När det gäller avgiftsförändringarna för SEPAP så har det varit ett enormt engagemang från många. Och för egen del tror jag att det börjar närma sig brevrekord. Jag tar ansvar för Socialdemokraterna och hur vi bemöter de som skrivit och fortfarande skriver till oss politiker. Jag medger ärligt vart vi stod i frågan vid tid för beslutet och jag instämmer i deras frågor men har inte alla svar. Där hänvisar jag till er som styrde då och styr fortfarande. Det gäller frågor och synpunkter på förändrade villkor och tidigare utfästelser. Om ekonomiska konsekvenser för patienter som nu tvingas välja. Ska jag fullfölja min behandling eller hämta ut mina läkemedel? De har nämligen inte råd med både och. Och ifall det som är tänkt som en ekonomisk besparing kanske får högre sjukvårdskostnader för att obehandlade patienter får följdsjukdomar på sikt. Förutom lidande och oro hos de som drabbas handlar det också om citat. Förtroendet för den offentliga sjukvården och om huruvida patienter ska kunna lita på de besked och utfästelser som lämnas när de får ett medicinskt hjälpmedel för långvarigt bruk. Slut citat som en av brevskrivarna uttryckte det. Jag har här i mitt korta anförande försökt beskriva det ni skriver i eran delårsrapport ur patienters ögon. Med det så yrkar jag bifall till Socialdemokraternas yrkande. Tack för ordet.
Tack så mycket fru ordförande och grattis till ett ärofullt uppdrag. Bakom varje siffra i den här delhusrapporten finns det en patient som väntar på vård. Det finns en medarbetare som försöker få arbetspasset att gå ihop. Och en familj som hoppas på att sjukvården ska finnas där när den behövs. Det är det perspektivet vi måste ha med oss. när vi diskuterar Skånes universitetssjukhus. Jag vill börja med det positiva. Tillgängligheten har förbättrats på väldigt många områden. Fler patienter får sitt första specialistbesök inom vårdgarantins 90 dagar. Och andelen som får operation eller åtgärd inom samma tidsgräns har också ökat. Det är bra och det ska vi absolut inte förringa. Det är ett resultat av ett arbete som många medarbetare har bidragit till. Men vi måste också våga se verkligheten som den är. För förbättringar är inte samma sak som att problemen är lösta. Fortfarande väntar alldeles för många skåningar på den vård de behöver. 40 av cancerpatienterna får Bara 40 får sin behandling inom de beslutade ledtiderna. Enligt delårsrapporten. Överläggningarna ligger på kring fem fall per 100 disponibla vårdplatser när målet är under ett. Vid höftfrakturer opereras bara fyra av tio patienter inom 24 timmar. Det här är allvarliga resultat. Bakom de här finns det människor vars vardag och framtid påverkas av att vården inte kommer i tid. Vars vardag och liv sätts på paus. Samtidigt beskriver rapporten bemanningssvårigheter, begränsad tillgång till operationssalar som viktiga hinder för en bättrad tillgänglighet. Då måste vi såklart ställa en självklar fråga. Hur ska vi kunna korta köerna och öka valkapaciteten om vi samtidigt gör oss av med medarbetare? På SUS så har antalet anställda enligt beslut minskat ska det minska med 640 htidstjänster. Och i augusti i år hade det minskat med 175 jämfört med ett år tidigare. Samtidigt som SUS har ett sparpaket på 2,5 miljarder kronor för 2026. 2,5 miljarder kr. För oss socialdemokrater är svaret tydligt. Vårdens kapacitet måste stärkas, inte försvagas. Rätt kompetens på rätt plats, en hållbar arbetsmiljö och tillräckligt med personal för att kunna använda operationssalar och vårdplatser på ett effektivt sätt. Vi måste lyssna när medarbetarna larmar. Det här har vi sett, inte minst inom förlossningsvården, där personalen beskriver hur besparingarna har förändrat deras arbetsvillkor, hur deras oro stiger. Den medicinska kompetensen och yrkesstoltheten hos våra medarbetare är en av sjukvårdens allra största tillgångar. De är våra diamanter. Jag vill också, precis som tidigare har sagts, lyfta eftervarden. Stängningen av BB Familj i Lund. En besparing på 14 miljoner när vi räknar med ett underskott på 2,5 miljarder. Men när nyförlösta istället blir kvar längre på förlossningssalarna så riskerar vi att skapa nya problem och mer kostsamma problem. Pressen riskerar att öka ytterligare när styret nu väljer också att lägga ner min barnmorska. Att hänvisa till att den ordinarie vården håller hög kvalitet, det är inte samma sak som att visa att den möter behoven hos kvinnor. En jämlik vård innebär också en olik vård. Man får den vården man behöver efter sitt behov. Det innebär trygghet, kontinuitet och ett särskilt stöd genom graviditeten, förlossningen och eftervården. Vi socialdemokrater vill att varje kvinna ska känna sig trygg inför, under och efter förlossningen. Därför så yrkar jag bifall till Socialdemokraternas yrkande. För det handlar inte om att besparingar gör livet lättare. Det gör det inte. Tack.
Tack för ordet fru ordförande. Ja, jag känner att jag måste bemöta lite grann av det som Carina säger och jag delar en hel del av det hon säger också som är ytterligare utvecklingsområden. Jag delar bilden över att vi behöver arbeta vidare med cancer tillgängligheten. Vi har en alldeles för låg tillgänglighet inom den sipulerade vårdtiden, men vi levererar bättre vård på Överlevnaden i cancer är bättre och det har varit stigande under de senaste åren. Det är viktigt att ha med sig. Carina lyfter också att vi har minskat 175 personer och att vi har kortat köerna samtidigt. Styrets tes om att vi behöver göra andra saker än att bara hälla in resurser i vården är en sanning som SUS bevisar. Vi behöver titta på hur vi använder den kompetensen och de resurserna som vi har i vårt system på rätt sätt för att kunna leverera vård till skåningen och det är det som är fokuset. Jag hävdar med bestämdhet att vi behöver använda det på ett klokt sätt och det är vår ambition även fortsättningsvis. Tack för ordet. Tack
Tack så mycket. Men Maria, hur kan du säga att vi levererar bättre vård? Vi stänger BB familj. Hur kan vi säga att de platserna i Lund kan ersätta två platser i Malmö där det gänget kvinnor som skulle vara där har två platser mindre, färre platser? Hur kan du säga att kvinnor får en bättre vård när vi lägger ner avslutar projektet Min barnmorska? Hur kan du säga att kvinnor får det bättre? Jag är helt övertygad om att jag minns att ni i Kristdemokraterna sa att vi satsar på kvinnosjukvården. Hur satsar ni på kvinnosjukvården på det här sättet? Slutreplik.
Maria Berglund, varsågod. Tack för ordet fru ordförande. Det är tillbaka till den här resursanvändningen som vi vänder oss. Det är lätt att säga titta här ni la ner BB familj, men ni pratar inte om att vi öppnade platser i BB hemma. Ni pratar inte om att beläggningen på de här 16 platserna på BB familj var i snitt fyra över tid. Är det rimligt att vi har 16 platser som står och väntar där det finns personal redo att ta hand om personer när snittbeläggningen är fyra platser? Vi måste våga ställa om och vi måste göra andra saker för att kunna lösa det här problemet. Jag är så glad och pikar till Centerpartiet. Jag är glad att ni verkligen känner att ni vill göra andra saker för att det här är inte samma in med fler resurser, fler händer i vården. Det är inte lösningen. Vi har förändrat sammansättningen av den personalen som finns på SUS. Det är en jätteviktig åtgärd och det har också kunnat göra att vi har kunnat minska några. Vi jobbar för fortsatt omställning. Tack för ordet.
Tack. Hur kan du säga att vi använder resurserna bättre när barnmorskorna gör undersköterskornas arbete, när undersköterskorna gör servicemedarbetarnas arbete? Vi har tragiska händelser på förlossningen och på BB, både i Malmö och i Lund, som föräldrarna, deras anhöriga har vittnat om. Hur kan du säga att vi använder resurserna bättre? Den gruppen eller de grupper som minskar mest är undersköterskor, det är specialistläkare på SUS. Hur kan du säga att vi använder resurserna bättre när yrkesgrupper som har andra arbetsuppgifter från grunden får göra någonting annat? Hur kan du säga det Maria? Och
Jag vill också gratulera den nya ordförande och hoppas på ett gott samarbete framöver. Jag tänkte jag skulle nämna lite om kollektivtrafiken. Om man läser den här rapporten så går Skånetrafiken med ett överskott på drygt 700 miljoner igen det här året. Och då kan man ju tänka sig att det inte finns någonting att förbättra i kollektivtrafiknämnden eftersom allting går så bra att man når sina mål till exempel. Men så är ju inte riktigt fallet. Utan om man läser lite noggrant i den här rapporten då så kan man konstatera att det finns ett mål som säger att antalet resor med Skånetrafiken ska öka så att marknadsandelsmålet om 40 av samtliga motorburna resor kan infrias. Men hur gick det då? För perioden januari till augusti 2026 så har marknadsandelen i jämförelse med annan motordriven fabrikt trafik gått ner till 26 procent. Det är alltså ett fall från 33 procent vid mandatperiodens början. Det är ett ras skulle jag säga. Så det går inte så bra på den punkten. Hur är det med punktligheten? Det är en ganska viktig aspekt för våra resenärer och den kundnöjdheten som vi ändå ser att den inte är så bra. Jo, men punktligheten den ska vara hög enligt målen som sätts upp utav styret och som borde styra den budgeten som man lägger fram. Men under perioden januari till augusti så har punktligheten för Öresundstagen varit 80 procent, vilket är långt under målnivån på 86 och det har dessutom minskat från förra året. Liknande gäller naturligtvis plågattagen och det måste man ändå säga att det finns ju någonting vi skulle kunna göra med de pengarna som ligger i kollektivtrafiken men som istället för att lämna tillbaka dem. Man kan tycka att man skulle kunna göra den där sista lilla satsningen på att kollektivtrafiken skulle kunna bli helt fossilfri. Det är ganska bra idag med bussar och tåg som går på fossilfri energi. Men däremot så färdtjänsten som är ett rätt så stort antal bilar som snurrar runt i Skåne så stämmer inte detta riktigt utan det Fortfarande så att efter åtta års diskussioner så har man inte lyckats komma ett steg närmare på den. Istället så hänvisar man i den här årsredovisningen eller delårsrapporten som alltså handlar om det gångna året till någon slags möjlig kommande lösning att man upphandlar det här. Men det här är ju inte ett dokument där man siar om framtida eventuella möjligheter utan det här borde man fokusera på varför saker och ting inte har hänt som ligger i den målsättning som man ändå har fastslagit. Målsättningen är alltså att kollektivtrafiken ska bli fossilfri och det har man inte nått. Nej, några större förbättringar verkade inte finnas utrymme för när styret för tredje året spelar överraskad över att Skånetrafiken går med gigantiska överskott på resenärens bekostnad. Istället så ser vi faktiskt nu hur kollektivtrafiknämnden försämrar sin service till resenärerna. Cykelförbudet kommer införas nu om några dagar och det är ett ämne för min interpellation senare i eftermiddag som jag tänker återkomma till. Tack.
Tack så mycket. Då har jag inga fler på talarlistan fullmäktige redo att gå till beslut. Då har vi följande yrkanden. Vi har regionstyrelsens förslag med instämmande av Carl Johan Sonesson, Moderaterna och Niclas Nilsson, Sverigedemokraterna. Och sen har vi Socialdemokraternas yrkande identiskt med det som var i regionstyrelsen. Och Det är Elin Engdahl som har yrkat med instämmande av Mikael Skoog, Maria Wharton Stjärnskog och Carina Svensson. Är yrkande rätt uppfattade? Sen har jag noterat en protokollsanteckning från Vänsterpartiet och från Centerpartiet. Då tänker jag att jag ställer regionstyrelsens förslag mot Socialdemokraternas yrkande och då frågar jag följande. Vill fullmäktige följa regionstyrelsens förslag? Ja. Eller vill fullmäktige besluta i enlighet med Socialdemokraternas yrkande? Ja. Då finner jag att fullmäktige har beslutat i enlighet med regionstyrelsens förslag. Votering är begärd och ska genomföras och då har vi en voteringsproposition att den som vill följa regionstyrelsens förslag röstar ja. Den som vill följa Socialdemokraternas yrkande röstar nej och vinner nej har fullmäktige beslutat att bifalla Socialdemokraternas yrkande. Då ska vi kanske ringa först. Det har ni gjort. Det var bra. Då ska vi fråga nummer 91, Agneta Persson. Agneta Persson, precis och det är vårt fel att du inte är inlagd korrekt så, men vad vill du rösta? misstänkte så. Då förklarar voteringen avslutad och med Men det var ingen frånvaro? Det är 43 där. Ja. Så med 106 ja-röster och 43 nej röster så har fullmäktige beslutat i enlighet med regionstyrelsens förslag. och reservation från Socialdemokraterna. Ja, då är klockan tolv och då ajournerar vi mötet för lunch och så ses vi här tillbaka klockan 13.00. Då får jag be ledamöterna inta sina platser och då är klockan slagen 13 och vi återupptar sammanträdet. Då börjar vi med inkomna frågor och det är en inkommen fråga och nu har det uppdaterade systemet så nu ska det funka om
Frågeställaren och den som ska svara trycker in ordet och det är frågeställaren som ska börja så att det är Angelica Svensson Vänsterpartiet begär ordet och därefter Maria Berglund Kristdemokraterna trycker in sig och så ber jag då
16.1. Fråga från Angelica Svensson (V) till sjukhusstyrelse SUS ordförande Maria Berglund (KD) angående ”Enkel fråga om Min barnmorska”- Anser du att det är kostnadseffektivt att lägga ner en fungerande, omtyckt och av WHO redan rekommenderad vårdform när chansen är stor att de riktlinjer ni säger er vänta på troligen kommer relativt snart?”
Okej. Och då är det så att när ni begär ordet andra gången så ska ni också använda ordet knappen så blir tidtagning och allting rätt. Så att men då lämnar jag ordet till Angelica Svensson, Vänsterpartiet. Varsågod. Tack
Tack för det. Ja, min enkla fråga handlar om min barnmorska som vi tidigare sett nämnts här också i salen. Det är ett treårigt projekt på SUS där de födande som har ett extra behov av stöd eftersom hen har psykisk ohälsa, förlossningsrädsla eller inte pratar svenska eller engelska får ett kontinuerligt stöd genom hela processen med graviditet och förlossning. Det här är ett arbete som har fått otroligt bra betyg i utvärderingarna både av personalen, av de födande, av familjerna och så vidare. Min barnmorska finns också permanent i Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen. Följdforskning pågår och visar också i de delrapporter vi fått på väldigt bra resultat. WHO rekommenderar också vårdmodeller där man utgår ifrån den födandes behov där den som behöver mer stöd genom graviditeten och förlossningen får det. Och allt pekar på att detta är någonting som Socialstyrelsen kommer att ta fram nationella riktlinjer kring. Vi har det på tre ställen i Sverige idag och får man positiv utvärdering på det här på de här tre ställena så pekar allt på att man kommer att införa det här brett att rekommendera att man tar fram nationella riktlinjer och rekommenderar den här vårdformen. Trots det så vill de borgliga plus SD lägga ner detta att man avslutar detta när projektet är slut. Och med bakgrund till detta så undrar jag om Maria Berglund anser att det här är kostnadseffektivt att lägga ner den här fungerande och väldigt omtyckta vårdformen när det trots allt pekar på att det här kommer att rekommenderas som en nationell riktlinje. väldigt snart av Socialstyrelsen.
Tack så jättemycket fru ordförande för ordet och tack för frågan. Du har ju redogjort för att det här är just ett pilotprojekt. Man vill pröva en modell och se om den är lämplig för att passa in i den skånska vårdkartan. Sus har i sitt styrelsemöte bekräftat slutrapporten och skickar den vidare till HSN som är den som har gett SUS uppdraget. Det var flera förlossningsenheter som ansökte om den här möjligheten att få göra det här projektet, men SUS blev utvalt av HSN. Vi har också lämnat ett yttrande till HSN där vi inte förordar att den här modellen i just den här förpackningen och den här formen kommer breddinföras i Skåne. Därmed inte sagt att det här är underkännande av en kontinuitetsmodell i största allmänhet, utan det är just den här modellen som vi ser att det finns utmaningar med. Vi kan se att det finns problem med den geografiska avgränsningen att bara tillhandahålla det för kvinnor i Malmöområdet. Vi kan se att det här krockar lite grann med de just nu egenhittade på linjer för hur vi hanterar förlossningsvård i Skåne där mödravården ligger i primärvården och förlossningen ligger i specialistvården. Det behöver vi också i så fall förändra eller göra någonting åt för att kunna breddinföra det på ett bra sätt. Vi behöver titta på finansiering och ersättningsmodeller för det för just nu har SUS inte ekonomiska medel för att fortsätta det projektet utan det är ett projekt där pengarna kommer ifrån HSN. Och sen bör man titta på kompetensförsörjningsrisken där det här riskerar att utarma den redan svåra situation som finns på en del av våra förlossningskliniker idag och så måste man ta till och titta på den lokala kontexten. Så därför har vi sagt att vi tror inte på breddinförande och det är anledningen till att vi har gett det här yttrandet. Tack så mycket.
Tack för ditt svar. Jag tycker att det är tråkigt att man inte ser att den här vårdformen faktiskt attraherar personal. I ett läge där vi har svårt att attrahera personal till förlossningen så har vi hämtat alla barnmorskor som ingår i det här den här vårdformen utom en från andra ställen än förlossningen. Så det här är någonting som har gjort att folk faktiskt vill jobba med förlossningsvård i Skåne. Och jag har ju också yrkat i SUS att man ska ta fram ett förslag på ett breddinförande där vi ser hur vi kan anpassa den här vårdformen efter att ha den på Kristianstad sjukhus eller andra ställen. Och det är inte samma sak att ha den här vårdformen i Malmö som i Hässleholm. Men vi kan ta fram en fungerande modell och där vill ju inte ni ens försöka göra det där man hade kunnat breddinföra det här. För det här är ju inte så att vi försöker införa det här i Norrland. Vi är i Skåne. Vi har ändå rimliga avstånd från alla sjukhus. Vi vill satsa på annat än ekonomi. Vi vill satsa på de födande kvinnorna.
Tack så mycket för ordet. Det är just det här att vi vill kunna möjliggöra det här för alla födande kvinnor. Vi tror inte bara att det finns förlossningsrädda kvinnor i Malmö. Vi tror att det finns förlossningsrädda kvinnor, kvinnor med psykisk ohälsa som blir gravida och kvinnor med språkbarriär i hela Skåne. Och då måste vi jobba med en modell som faktiskt funkar. Tittar man på de andra sjukhusen som arbetar enligt den här modellen så ligger alla i en storstadsregion. Det är Göteborg eller Stockholm. Det kräver att man har sin förlossning eller sin mödravårdsenhet nära sjukhuset för det finns ett samarbete och man behöver också vara på en specifikt utpekad förlossningsenhet för att få det att fungera. Vi tror att vi behöver jobba med att hitta en modell som faktiskt funkar i den skånska kontexten och därför tycker vi inte att det är rimligt att säga ja till någonting som blir exkluderande för fler, det vill säga att permanenta en modell som inte är riktigt funktionellt Vi delar bilden över att det är attraktivt och de har visat positiva saker, men vi delar inte bilden om breddinförande. Tack så mycket. Tack
Tack så mycket. Då är denna frågedebatt avslutad. Då hoppar vi bakåt i dagordningen och så går vi in på ärende 10 Regionråds organisation. Val av regionråd samt tjänster som politiska sekreterare. Och detta ärendet är ju berett av regionstyrelsen vid den tidigare ajourneringen och protokollet finns utlagt på era plattor.
10. Regionrådsorganisation, val av regionråd samt tjänster som politiska sekreterare
Då har vi ingen mer på talarlistan. Då är fullmäktige redo att gå till beslut. Då frågan om vi ska föredra regionstyrelsens förslag eller det räcker att det finns på paddorna. Jag kan Det räcker att det finns på Palme. Alla namnen finns. Alla namnen finns i protokollet, eller hur? Ja. Då frågar fullmäktige om fullmäktige kan besluta i enlighet med regionstyrelsens förslag. Svaret är ja. Då går vi vidare till ärende 12 och det är riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta ärende också berett av regionstyrelsen den 8 oktober paragraf 181 och regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Region Skåne. Och jag lämnar ordet fritt. Ordet är begärt av Carl Johan Sonesson, Moderaterna. Varsågod.
Tack fru ordförande och det här ärendet har vi ju haft uppe ett antal gånger på regionstyrelsens arbetsutskott och jag tror vi har hittat rätt i gemensam syn på hur det ska formuleras. I alla fall var vi eniga i regionstyrelsen och jag yrkar därför bifall till regionstyrelsens förslag.
Tack ordförande! Ja, men jag vill börja med att säga att efter att styret har valt att faktiskt gå oss till mötes kring vissa skrivningar som tydliggör att dels att det måste finnas en balans mellan givna uppdrag och ekonomisk resurs tilldelning, men också dels att om inte de ekonomiska resurserna är tillräckliga för att uppnå för att utföra uppdragen då ska frågan upp till beslut med tydliga konsekvensbeskrivningar. Det är bra att det här tydliggörs och jag hoppas nu att det innebär att vi kommer få långt mer utförliga beskrivningar av lägena på inte minst våra sjukhus och även den uppenbara underfinansiering som vi ser föreligger både då som ärenden upp i sjukhusstyrelsen men också i regionstyrelsen som en del av dess uppsiktsplikt Det är uppenbart att det här dokumentets beskrivningar ligger väldigt långt från hur det ser ut idag i Region Skåne som vi tidigare har debatterat under delårsbokslutet. Det är väldigt långt till att nå de ekonomiska målen som beskrivs här och också verksamhetens tillgänglighetsmål, exempelvis när det gäller vårdgarantin och de standardiserade vårdförloppen inom cancervården. Så Som en förhoppning helt enkelt att detta dokumentet nu blir en nystart för en mer funktionell budget och verksamhetsstyrning här i Region Skåne. Då ställer vi oss bakom det. Med det yrkar jag bifall till liggande förslag. Tack. Tack så mycket.
Då har jag ingen mer på talarlistan. Fullmäktige redo går till beslut. Då har vi ett förslag till beslut med instämmande av Carl Johan Sonesson och Elin Engdahl. Kan detta vara fullmäktiges beslut? Svaret är ja. Ärende 13 införande av ny hjälpmedelsanvisning värmehjälpmedel och
13. Införande av ny hjälpmedelsanvisning Värmehjälpmedel
Här är förslaget att regionfullmäktige fastställer förslag om att införa ny hjälpmedelsanvisning för värmehjälpmedel och jag lämnar ordet fritt. Ordet är begärt av Per Einarsson, Kristdemokraterna. och ordförande i psykiatrihabiliterande hjälpmedel. Varsågod Per.
Tack så mycket ordförande. Tack för ordet åhörare med andra i salen. Vi har då ärendet som inte är så stor debatt kring. Vi har varit eniga i psykiatri hjälpmedelsnämnden och det handlar om att det från och med den 1 december 2026 så får vi ett nytt avtal för ortopediteknik. Så de här hjälpmedelsanvisningarna de har tagit fram och det har då också varit i samarbete eller samverkan med Ineras ISO kodlista bland annat. Men ni läser om det. Inget dramatiskt men en nödvändig sak att besluta så bifall till regionstyrelsens förslag.
Varsågod. Tack fru ordförande och jag kan väl säga från Socialdemokraternas sida så är vi väldigt lättade över att de här hjälpmedelsanvisningarna för värmehjälpmedel införs. Och det är ganska många nya i salen och bakgrunden till det här det sträcker sig ända till september 2022. Värmehjälpmedel är som ni kan läsa i underlaget. Det kan vara vantar, handskar, sockor och liknande med elslingor. Och det är väldigt viktigt för köldkänsliga patienter. Det kan vara reumatisk sjukdom och andra svåra sjukdomar som gör att man behöver de här hjälpmedlen. Och det var våra behandlare som var förtvivlade över att värmehjälpmedlen inte längre gick att förskriva. Det här uppdagades när våra system stramades upp och digitaliserades. Och vårdpersonalen hade bollats fram och tillbaka under en ganska lång tid. De fick fylla i blanketter och skicka in Och när det hade gått ungefär tio månader i handläggningstid då tröttnade de och då anmälde de det här helt enkelt som ett ärende till Region Skånes visselblåsar funktion och då uppmärksammade tror jag vi alla politiker hur det förhöll sig genom en artikel i Kristianstadbladet. Och det här är ju vårdpersonal som verkligen ansträngde sig för att göra på alla de sätt de kunde så att de här patienterna skulle liksom få sin hälsa och livskvalitet tillgodosedd. Och vi socialdemokrater försökte hjälpa till genom ett initiativärende i vår facknämnd. Där och då blev det ganska tydligt att styret hellre såg systemen före människan och hänvisade till ordnat införande. Men det verkar ändå som att det där initiativärendet har tagit skruv trots allt. För vad jag förstår så har ju patienterna kunnat få sina värmehjälpmedel under den här ganska långa mellanperioden. Nu fattar vi det formella beslutet här idag och det är vi väldigt lättade och glada över. Så vi yrkar också bifall till regionstyrelsens förslag. Tack.
Tack så mycket. Då har jag ingen med på talarlistan. Fullmäktige redo till beslut. Då har vi ett förslag till beslut med instämmande av Per Einarsson, Kristdemokraterna och Maria Wharton Stjärnskog, Socialdemokraterna. Kan vi fatta beslut enligt förslaget? Svaret är ja. Då går vi vidare till ärende nummer 14 och det är redovisning av ej avgjorda motioner oktober och här är förslaget till beslut att regionfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Jag lämnar ordet fritt och ordet är begärt av Mätta Ivarsson, Miljöpartiet.
Lite underlig fråga att behöva ge upp är lite tråkigt att behöva göra det. Men jag tycker inte att ni behandlar motioner på ett okej sätt när ni flyttar fram dem gång på gång på gång. Min motion om min barnmorse skrev jag för över ett år sedan och den är först beslutsplanerad i juni i år. Sen flyttades den fram till november. Nu flyttar ni fram den till februari nästa år. Så ni ska alltså genomföra projektet färdigt, lägga ner projektet och stänga och kasta nycklarna. Sen kan ni släppa upp motionen i fullmäktige. Jag tycker inte det är ett värdigt sätt att behandla motionen på. Det är inte så att ni inte vet vad ni tycker i sak.
ska vi se, då har vi ingen mer på talarlistan och vi har ett förslag till beslut. Kan vi besluta enligt förslaget? Svaret är ja. Sen har vi valärenden och då börjar vi med avsägelser som
Vi börjar med avsägelse som ledamot i regionfullmäktige och att vi hemställer till länsstyrelsen om ny sammanräkning. Och då är avsägelse från Daniel Lyckestam, Moderaterna, Nordostkretsen, Martin Hallander, Kristdemokraterna, Sydvästkretsen 1 och Magnus Hara, Centerpartiet, mellankretsen. Kan det vara fullmäktiges beslut att godkänna dessa avsägelser? Sen har vi avsäger sig som ersättare i regionfullmäktige och även här hemställer vi till länsstyrelsen om ny sammanräkning. Och då har vi tre stycken. Det är Simon Chrisander, Sydväst Liberalerna, Sydvästkretsen 1. Liselotte Boschin, Vänsterpartiet, Sydvästkretsen 2. Sen har det kommit in en sen avsägelse som inte finns i era handlingar, men det är Tareh Hassan, Socialdemokraterna i Sydväst 1. Kan vi bevilja dessa avsägelser? Tackar för det. Sen har vi ärende 16 frågestund och den har vi redan haft och då är vi inne på ärende 17 som är interpellationer. Och då ska jag hitta dem och då har vi
Tre stycken interpellationer. När det gäller interpellation nummer fyra så är den ställd från Kami Petersen till kollektivtrafiknämndens ordförande Carina Sacka och Moderaterna angående cykla på tåg. Denna interpellation får vi bordlägga för Carina Sacka är inte närvarande. Kan det vara fullmäktiges beslut? Då börjar vi med den första interpellationen och det är en interpellation från Yanira Difonis Montoya, Miljöpartiet till psykiatri, habilitering och hjälpmedelsnämndens ordförande Per Einarsson angående har Region Skåne tillräckligt med vårdplatser för patienter i akut suicid kris? Och då frågar jag fullmäktige om interpellationen får ställas.
17.1. Interpellation från Yanira Difonis Montoya (MP) till psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämndens ordförande Per Einarsson (KD) angående ”Har Region Skåne tillräckligt med vårdplatser för patienter i akut suicidkris?”
Tack så mycket! Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Vi har en angelägen fråga. Vi ska också då se ett svar och några av er har kanske läst det. Det ligger ju på plattorna och under handlingarna. Vi brukar också tänka så att några lyssnar. Sitter inte några på läktaren nu men några kanske lyssnar på nätet och för att få en förståelse och begriplighet kring detta så vill jag då läsa svaren också får se om vi hinner det på fem minuter. Janira frågar Anser du att Region Skåne idag att Region Skåne idag har tillräcklig kapacitet av psykiatriska heldygnsvårdsplatser för att kunna erbjuda patienter i akut suicid krisvård utifrån deras medicinska behov? Svara då att vuxenpsykiatrin i Skåne har i två av fyra verksamheter för få vårdplatser i relation till befolkning och antalet sökande med behov av inläggning Patienter i akut suicidal risk eller kris nekas dock aldrig inläggning och får vård efter medicinska behov tack vare att vi har ett utvecklat system för vårdplats koordination. Det finns alltid vårdplatser tillgängliga någonstans i psykiatri Skånes vuxen psykiatriska slutenvård. Det hade dock för både patienter och medarbetare varit mer optimalt, effektivt och lättarbetat om varje lokal verksamhet haft bättre förutsättningar att hantera sitt eget söktryck. Vårdplatsbristen beror till stor del på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och delvis på avsaknad av lämpliga lokaler. Under senaste åren har dessutom beläggningsgraden totalt sett i förvaltningen förbättrats något trots fortsatt ytterligare minskning av vårdplatser. Sedan 2015 har vårdplatserna minskat med cirka 30 procent. Behovet av vårdplatser påverkas av tillgången på evidensbaserad standardiserad öppen vård i olika former och det har hänt också mycket under de här åren. Det handlar om mottagning, det handlar om mellanvård, dagvård, fact, mobila team, avancerad psykiatrisk vård i hemmet, psykiatriambulans, brukarstyrda inläggningar med mera. Förutom psykiatrispecifika faktorer påverkas behov av vårdplatser av ett flertal omvärldsfaktorer såsom konjunktur och större samhällshändelser. Sedan snart ett år tillbaka analyserar och söker förvaltningen forskning, utveckling och utbildning samband mellan minskat antal vårdplatser och ändå på totalen relativt god vårdplatstillgång. beläggningsgrad 85 till 90 och utökat utbud för öppenvårdsformer. En rapport kommer att vara klar fram mot slutet av detta år. Patienter med bedömd akut suicidrisk ska alltid prioriteras. Ingen tvekan på det. Det ska prioriteras för inläggning när behov finns. Fråga två. Vilka konkreta åtgärder avser du vidta för att säkerställa att brist på vårdplatser eller personal inte leder till att patienter med akut suicidrisk skrivs ut tidigare än vad som är medicinskt motiverat? Det är en fortsatt regional vårdplatskoordination som säkerställer att det alltid finns plats när inläggning är akut, medicinskt motiverad och behövt. Avvikelser bevakas fortlöpande kontinuerligt i både verksamhets- och förvaltningsledning och eventuella tecken eller mönster på att akut sjuka patienter inte får adekvat vård följs upp och utreds omgående. I själva vården sker vidare löpande bedömning, statustagning som säkerställer att patientens behov av adekvat vårdtid upprätthålls. Analysen kommer vidare att vara en utgångspunkt för fortsatt arbete med att säkerställa att vårdplats alltid finns tillgängliga för den med behov. Kontinuerliga insatser och arbete pågår för att rekrytera medarbetare i den omfattning som krävs för att ha tillräckligt med vårdplatser över hela Skåne och akutverksamhet igång dygnet runt i samtliga verksamhetsområden. Detta gäller då särskilt i nordost och till viss del i nordväst. Förvaltningen har en riktlinje för prioritering av insatser efter behov. Jag snädar till fråga tre. Hur säkerställer Region Skåne att övergången från psykiatrinsvård till öppenvård sker patientsäkert, särskilt under den första tiden efter utskrivning? Och hur följs resultatet av dessa insatser upp? Övergången från heldingsvård till öppenvård innebär en förhöjd risk för bland annat suicidförsök och suicid per tiden. I Och det är som det blev att jag hann inte läsa hela svaret. Men vi får se vem som begär ordet.
Tack fru ordförande. Psykiatrin ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag har varit anställd i snart 50 år. Men när jag läser ditt svar så funderar jag att om du har legat inne för en psykiatrisk sjukdom. Du skriver också att risken för suicid är högre ju bättre du mår som patient ju högre blir risken för att du begår ett suicid, för du får kraft och handling. I vilken annan profession erbjuds man ett återbesök och inte tilldelas ett återbesök? Den här gruppen är så oerhört känslig och säger hellre nej, jag behöver inte det här återbesöket. Man kan likställa detta med ett brutet ben, Per. Du behöver mer hjälp.
Tack fru ordförande, ledamöter, åhörare och tack Per för svaret. Vi är nog överens om en sak. Den som befinner sig i en akut suicid kris ska få den vård som behövs. Men då måste vi också våga ställa oss den svåra frågan. Har regionen Skåne tillräcklig kapacitet för att ge den vården? Svaret från förvaltningen är tydligt. Två av vuxen psykiatris fyra verksamhetsområden har för få vårdplatser i förhållande till befolkningens behov och antal patienter. Samtidigt får vi veta att den regionala vårdplats koordinationen gör det möjligt att hitta en plats någon annanstans i Skåne. Men Att hitta en plats, en vårdplats någonstans är inte samma sak som att ha tillräckligt med vårdkapacitet. För en människa i kris spelar det roll var vården finns. Avståndet i familjen och socialnätverket kan vara kan betyda väldigt mycket. Och när personalen måste lägga kraft på att lösa plastbrist istället för att ge vård, ja men Det påverkar också verksamheten. Vårdplatskondinationen är nödvändig men det får inte bli en ursäkt för att acceptera bristen i den lokala kapaciteten. Sedan 2015 har antalet psykiatriska vårdplatser minskat med cirka 30 Jag vet att det är god öppenvård kan förebygga inläggningar. och hjälpa människor på andra sätt. Mobila team, mellanvård och psykiatri ambulans är viktiga insatser. Men det kan inte ersätta heldingsvård när en patient faktiskt behövs läggas in. Jag menar att vi måste kunna göra både och. Utveckla öppenvården och säkerställa att det finns tillräckligt med vårdplatser. Förvaltningen pekar också på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Det är allvarligt. Varför erbjuder inte regionen Skåne bättre löner och arbetsvillkor istället för att outsourca till privata aktörer? Ordförande. Det handlar inte bara om att få en vårdplats. Det handlar också om att Det handlar också om vad som händer när patienten skrivs ut. Förvaltningen hänvisar till riktlinjer att patienter ska erbjudas återbesök inom sju dagar och det är bra. Men att erbjuda en tid är inte samma sak som att uppföljning blir av. Regionens egna lex Maria utredningar har pekat på brister i riskbedömningar, dokumentation och planering inför utskrivning. Då måste vi kunna visa att förväntningarna finns inte bara finns på papper utan också märks i patientens vård. Jag noterat att antalet vårdnära suicid minskar med 30 under 2025. Det är positivt och viktigt. Men det får inte skymma behovet av fortsatt arbete. Per Min fråga handlar ytterst om ansvar när förvaltningen själv konstaterat att två verksamhetsområden har för få vårdplatser. Vad tänker ni göra konkret åt det? Jag vill se en tydlig plan för kapacitet och bemanning. Jag vill se en uppföljning som visar hur många patienter som faktiskt får sitt vård och sitt återbesök i tid. Och jag vill veta vilka åtgärder som vidtas när målen inte nås. En rutin kan säga att vården fungerar. Det ska fungera. En analys kan visa vad som behöver förändras. Men det är först när patienter får vård och det stöd som behövs som vi har lyckats. Tack för ordet.
Tack för det. Som Som ordförande har jag ett ansvar helt klart. Vi har också en lokal personalförsörjningsplan för varje enhet som har bekymmer och inte kan bemanna. Det finns personalförsörjningsplaner och de får du också begära ut för det finns tillgängligt hur man jobbar konkret med personalförsörjningsfrågan för den är viktig. Jag håller med dig. Jag har fått förmånen att följa vårdplatskoordinatorn här i Nordost och det är fantastiskt arbete som görs och en bra idé att ha denna person där. Man jobbar också intensivt i varje verksamhet för att också både upptäcka och ge livsmod och livsglädje när man befinner sig i vårdstadiet. Sen är det ju också vi alla som medborgare som får vara med i detta arbete. För utan oss så finns det inte heller den vändningen som krävs. Man kan inte göra allt på klinikerna. Vi måste vara en resurs som medborgare i samhället. Tack.
Jag hör ordet planer med planer hjälper inte våra patienter just nu. Vi har plastbrist. Vi har också brist på personal. När det gäller plastbrist sneddriver den kronisk neddragning riskerar att skapa en oönskad klinik i klinisk kultur där läkare rationaliserar bort och kan underkänna det faktiska behovet av sluten vård av suiciden.
Tack så mycket. Då går ordet till nästa talare Antoni Wegemo, Centerpartiet. Förlåt Per, då får du en slutreplik. Får du tyvärr vänta Antoni? Varsågoda.
Tack så mycket. Janira, nu kom det där ordet neddragning och det är inte alls något som vi har sysslat med under de här åtta åren. Det har faktiskt handlat om att ge extra resurser, mer resurser. Det finns ekonomi, det finns pengar över där man inte har lyckats tillsätta personal. Och det är också känt för dig som sitter i nämnden. Så några neddragningar handlar inte detta om. Det är verkligen en iver att hitta personalen, att rusta klinikerna på ett bättre sätt och att också ta nästa steg för utökade öppettider här i östra Skåne. Så den kampen den fortsätter. Kom inte och säg någonting om nerdragningar. Tack.
Tack så mycket. Men då vill jag ta ett exempel, ett enkelt exempel som handlar om Kristianstad till exempel och det handlar om vårdplatser. Om det inte är det då? 2020 så hade man 47 platser vårdplatser. 2026 efter sex år så har vi 27 platser. Det är neddragning med 20 platser. Tack
Ja, tack så jättemycket för ordet fru ordförande och grattis till uppdraget och grattis resten av presidiet och grattis alla nyvalda återvalda ledamöter här i regionfullmäktige. Jag vill börja den här mandatperioden med att sätta riktningen framåt. För vi har ju hört nu från ordföranden i psykiatri habilitering hjälpmedelsnämnden att det finns geografiska orättvisor i Skåne. I två av fyra verksamhetsområden har vi inte tillräckligt med vårdplatser för att hantera det inflöde vi har. Och allra värst är det här i nordöstra Skåne. Det har gått fyra år sedan sedan de försämrade öppettiderna infördes på psykiatriakuten i Kristianstad och vissligen har man nu infört kvällsöppet, men nattetid finns det fortfarande inte vårdplatser för psykiatriakuten. Men platsbristen är inte bara psykiatri akuten i Kristianstad. Vi säger samma sak på Helsingborg och runt om i Skåne. Trots detta så är psykiatrinämnden en av få nämnder det här året som har gått med ett överskott i förhållande till budgeten. Så problemet är ju uppenbarligen inte att det saknas resurser utan att vi misslyckas med att rekrytera nödvändig personal. Och här hoppas jag att styret de kommande fyra åren kan se inåt. Vad är det som har hänt som har gjort att vi gång på gång misslyckas med att anställa och rekrytera den personal som behövs för att vi ska kunna trygga skåningarnas vård dygnet runt året om. För Centerpartiet är det självklart att inte problemet att folk inte vill bo i nordöstra Skåne eller att det skulle vara oattraktivt att jobba i nordöstra Skåne För hela Skåne är värt att satsa på utan det måste ju vara någonting annat och nu har det gått fyra år där vi fortfarande inte har lyckats komma åt problemen. Låt oss se till att det inte blir fyra ytterligare år med platsbrist. Jag vill sträcka ut en hand och hoppas att vi gemensamt kommande mandatperiod kan se till att skåningarna får rätt vård och på rätt plats för att skåningarna förtjänar att ha vård nära sig.
Tack så mycket. Då har jag ingen med på talarlistan och då är denna interpellationsdebatt avslutad. Då går vi vidare till nästa interpellation och den interpellation från Mätta Ivarsson, Miljöpartiet till sjukhusstyrelse SUS ordförande Maria Berglund, Kristdemokraterna, angående vilket stöd kommer SUS erbjuda förlossningsrädda kvinnor när min barnmorska avslutas?
17.2. Interpellation från Mätta Ivarsson (MP) till sjukhusstyrelse SUS ordförande Maria Berglund (KD) angående ”Vilket stöd kommer SUS erbjuda förlossningsrädda kvinnor när ”Min barnmorska” avslutas?”
Och då skall Maria först. Kan vi då plocka bort Mätta och sen så får Mätta trycka in sig igen. Eller skall jag trycka fram två? Nu blev rätt. Varsågod, Maria.
Tack så mycket fru ordförande för ordet och tack Mätta för interpellationen. Mätta har ställt fyra stycken frågor i sin interpellation och jag tänkte jag skulle kort redogöra för dem och för svaren som jag har gett. Det här rör alltså då projektet Min barnmorska och den första frågan lyder. Det är många barnmorskor samt förlossningsrädda kvinnor som hör av sig till både dig som ordförande men också till oss andra i partiet sista veckan partier sista veckan. Vad tänker du kring deras oro? Är styret beredd att pausa beslutet och lyssna på dem? Här vill jag först säga att jag har otroligt stor respekt för den besvikelse och oro som finns både hos patienter men också hos de medarbetare som finns i projektet. Det är ungefär 300 födslar som har skett i projektet och det är ungefär 10 medarbetare som det här rör. Men samtidigt tänker jag att Fast jag har den här stora förståelsen så måste vi också titta på det på systemnivå. Vi måste våga ta vägval kring långsiktig vårdutveckling. Att den behöver bygga på uthållighet och helhet. Vi måste ta ansvar och våga förhålla oss till vetenskap, till säkerhet, till jämlikhet och att våra gemensamma resurser ska räcka till mycket. Det här är debatterat i sjukhusstyrelsen och beslutet är fattat. Jag kommer inte verka för att ta tillbaka ärendet dit. Jag vill vara tydlig. Fråga två. Varför har ni fattat beslutet utan att gjort en hälsoekonomisk analys som även tittar på kostnadsbesparingar utifrån till exempel minskat antal kejsarsnitt? Och här är då svaret att det treåriget var inte designat för att göra en komplett hälsoekonomisk analys. Om det verkligen finns hälsoskillnader vet vi faktiskt inte eftersom resultatet från forskningen pågår ännu och har inte publicerats. Man kan se på andra forskningsstudier som har gjorts att det finns tendenser till det, men man har inte riktigt slagit fast att det är så tydligt som man vill säga. Däremot uppskattas det väldigt mycket och nöjdheten hos patienten och medarbetare är stor. Även om man inte kan dra hälsoekonomiska slutsatser. Fråga tre, vilket stöd kommer att erbjudas förlossningsrädda kvinnor när min barnmorska avslutas. Eftersom det här är ett projekt som har satts till så förlitar man sig på att de etablerade team som har funnits sedan långt tidigare kommer fortsätta arbeta. Det finns team i Ystad, Kristianstad, Lund, Malmö och Helsingborg. Och här kommer vi att jobba för att den kunskap som man har lärt sig under det här projektet att det också ska föras till de här förlossningsteamen som då jobbar med förlossningsrädda. På vilket sätt anser jag att ambitionerna med och erfarenheterna från pilotprojektet ska tillvaratas? Här är mitt svar att jag tror att det är möjligt att dra nytta av de här erfarenheterna kring relationell kontinuitet, kring tillgänglighet, kring planerade vårdkontakter och individanpassad kommunikation för alla som jobbar inom skånsk mödra och förlossningsvård. Jag tror att det kommer gagna alla kvinnor. Jag inte bara de som inkluderas i det här projektet. Och jag tror också att det finns en möjlighet att det kommer komma till del oavsett vart du bor. Oavsett om du bor i Malmö kommun och kan vara del av det här eller om du finns i Bjuv, Östra Göinge eller Simrishamn. Att jag som då företrädare inte förordar ett breddinförande av just den här modellen ska alltså inte tolkas som att jag eller styret inte tycker att det här är ett intressant projekt och att vi har dragit viktiga slutsatser i det. Men vi måste arbeta för kontinuitet och långsiktighet och att det också finns en jämlikhet i den skånska vårdmodellen. Tack
Tack! Jag kommer ett längre inlägg senare. Men fastna för några saker i ditt svar, Maria. Du skriver i den första på första frågan så svarar du väldigt onödigt. Vi måste hålla. Vi måste. Vi måste orka förhålla oss till vetenskap, skriver du. Till säkerhet och till jämlikhet. Här finns mycket forskning i kring detta med sammanhållen förlossningsvård. Den visar entydigt att det är en säkrare och mer jämlik vård. När det gäller forskningen i just detta projekt så säger barnmorskningar som att med att de behöver ett år till, att ni bryter ett år för tidigt för att man ska kunna avsluta följeforskningen. Så tvärtom genom att vi nu avbryter projektet eller att projektet inte var planerat längre än till två år så kommer de inte kunna göra färdigt forskningen. Och då återkommer det här på sista att man ska dessutom hålla ut. Vi måste kunna ha uthållighet. Men uthålligheten finns inte i projektet. Ett projekt håller inte så länge så vi ens kan göra färdigt forskningen för projektet innan ni lägger ner det. Jag är förundrad överhuvudtaget.
Varsågod. Tack så mycket. Jag tänker att vi måste hålla isär lite olika begrepp i det här. Nöjdhet och medicinskt utfall är inte samma parametrar. Nöjdheten är supertydlig. Man är jättenöjd både från de som har varit i projektet men också de som jobbar i det. Sen behöver vi titta på det här med medicinskt utfall via resultat. För vi kan se att det är minskade minskad andel kejsarsnitt på gruppen. Men vi kan inte säkerställa mot de kontrollgrupper vi har att det här är medicinsk data som håller vetenskapligt. Och det måste vi förhålla oss till det. Jag beklagar att de har valt att göra en följeforskning som inte är anpassad till projektets längd. Vi har varit tydliga med hur långt projektet ska vara och det har varit känd frakta från början. Uthålligheten tänker jag handlar om att jobba med att förbättra den ordinära förlossningsvården också och att inte hålla på och hatta med olika modeller hit och dit. Tack.
Fast det här är ju känd fakta från andra ställen. Vi är inte de första som inför detta. Det fungerar i många andra länder, det fungerar i Stockholm och det fungerar i Västra Götaland. Att säga att vi inte tror att det blir mindre kejsarsnitt överallt annars och vi vet att färre kejsarsnitt är mindre risker. Jag tror istället det handlar om prioritet och det strider också att vi ska förhålla oss våra gemensamma resurser och det är väl ganska tydligt att prio för det här styret är inte kvinnosjukvård. Jämlik vård handlar för mig om att alla kvinnor eller alla födande ska ha rätt att vara trygga när de föder barn. Det handlar inte om att alla får exakt samma vård. För alla behöver inte samma hjälp. Detta handlar om de som har allra allra störst risk och komplikationer de som är rädda när de föder barn de som har svårt att förstå språket de som av olika skäl utsätts för större risker när de föder barn och som behöver mer hjälp att de ska få även de ska få en jämlik vård och geografiskt helt övertygad om att det går att lösa. Jag träffade min barnmorska i Stockholm förra veckan och de sa att de flesta av det som står hembesök är ju digitala besök.
Två stycken Angelica Svensson här idag. Ja, jag vill rikta mig till Maria och precis som Mätta sagt så är ju jämlik vård inte exakt samma vård utan det är vård efter behov. Här har vi de som har störst behov av vård under förlossning och graviditet och Jag undrar hur man tänker när man inte ser de långsiktiga effekterna av detta utan bara ser att det här kostar 43 000 mer per födande kvinna. Det kostar 13 miljoner per år. Detta är små pengar i sammanhanget och här har vi en möjlighet att bygga upp en långsiktigt hållbar lösning för de som har ett större behov. Maria, vågar du hålla i, satsa på de långsiktigt effektiva lösningarna eller kommer du att fortsätta att lägga ner min barnmorska?
Tack för ordet ordförande. Ja, alltså det här med jämlik vård, att det inte är samma sak som likadan vård. Det tror att vi alla i det här rummet är helt överens om. Men jag undrar varför det är så himla viktigt att kvinnorna i Malmö ska särbehandlas jämfört med resten av Skåne. Varför ska vi inte kunna implementera en modell i Skåne som håller för att ha i Kristianstad, som håller för att ha i Helsingborg, som håller för att ha i Ystad? Jag tycker det är helt rimligt att när vi sätter till vårdmodeller så ska de gynna alla skånska kvinnor, inte bara de som bor i Malmö stad. Tack.
Ja, vill man det så kan man ju yrka på samma yrkande som jag yrkade i sus att vi faktiskt utreder hur man implementerar den här vården också på andra sjukhus. Det röstade ju Maria nej till. Det finns en möjlighet att ta fram fungerande lösningar, men ni vill inte det. Ni ser hellre att man sparar de här ynka miljonerna än att man får en fungerande bra vårdform. Det tycker jag inte är bra.
Tack för det fru ordförande. Jag tänker att det är roligt att du tar upp det här igen Angelica för du tog upp det även i din fråga om att Vänsterpartiet i SUS styrelse yrkade att SU ska ta ansvar för att breddinföra det här. Jag uppfattar inte att det är sjukhusstyrelsens uppgift. Jag tycker att det är i så fall HSN som ska jobba med att breddinföra modeller och att ta fram modeller som i så fall funkar för hela Skåne. Vi kan däremot dela med oss av den kunskapen som vi har. de erfarenheter som projektet har gett, men det är inte SUS ansvar att stå för ett breddinförande. Vi behöver jobba enligt de politiska modeller som vi har och enligt de ansvarsområden vi har. Tack för ordet.
Tack fru ordförande. Ja, det har talats mycket om ekonomisk hushållning här under dagen och här har vi då valt att investera pengar i ett projekt och sen så väljer vi att avsluta det innan forskningen är klar. Det förstår jag inte riktigt. Men det som är som vi vet är ju att internationell forskning och faktiskt också nationell forskning är väldigt tydliga med att den här metoden dels är kostnadseffektiv, den leder till mindre komplikationer och den skapar en sammanhållen vårdkedja. Argumentet att det här inte skulle vara en jämlik vård i hela Skåne faller platt. För ifall man vill så hade man kunnat breddinföra den här modellen i hela Skåne. Vi ser att internationell och nationell forskning trycker på att det här är en otroligt bra metod och att då lägga ner det på ett ställe istället för att breddinföra det i hela Skåne tycker jag är en märklig argumentation. Tack.
Varsågod. Tack, jag får börja med att tacka för ditt svar ändå Maria. Jag missade förra som jag gick upp en replik. Men oavsett om vi tittar på statistiken eller om vi lyssnar på barnmorskorna och de kvinnor som har deltagit i min barnmorska så är slutsatsen uppenbar. Min barnmorska i Malmö är en framgång. Tryggheten ökar, delaktigheten ökar, upplevelsen av förlossningen blir bättre. Det är en modell som verkligen hjälper förlossningsrädda födande. Det gäller även medicinskt med betydligt färre andel kejsarsnitt jämfört mot förlossningsrädda kvinnor som inte deltar i min barnmorska. Men trots det så avslutar ni nu alltså min barnmorska. Jag ska vara extremt tydlig. Det råder ingen som helst tvekan om att stödet till förlossningsrädda kvinnor försämras när min barnmorska försvinner. Och det är ett val som ni i styret gör oavsett allt prat i valrörelsen om att satsa på kvinnosjukvården. Jag läser ditt svar, Maria, och lyssnar på det i talarstolen. Jag letar till argument varför ni gör så här. För jag tänker att man måste ha väldigt mycket på fötterna om man ska försämra för de kanske mest utsatta kvinnorna i förlossningsvården. Men jag hittar ju ingenting. Jag hittar inte ett enda verkligt argument. Tvärtom så har ni tagit beslutet på väldigt lösa grunder. Trots att min barnmorska leder till färre kejsarsnitt, färre medicinska interventioner, färre fall av behandlingskrävande gulsot så har ingen ingen hälsoekonomisk analys gjort. När jag läser ditt svar så säger du att det var aldrig tanken och ändå så verkar ni tycka att min barnmorska är för dyrt. Men ni tittar ju bara på kostnaderna. Ni tittar inte på besparingarna. Ni tittar inte på de mänskliga värdena. Att föda barn handlar om mer än att överleva och att ungen man föder är frisk. Det handlar om någonting mer. Och ännu märkligare blir det i ditt svar, Maria. Du strider att ni inte vet om det faktiskt finns hälsoskillnader för resultatet från den forskning som pågår ännu inte publicerats. Så ni har alltså fattat det här beslutet utan att ens invänta resultaten. Du tyckte innan här i ditt inlägg att forskarna skulle anpassa sig till erat projekt. Men forskning funkar inte riktigt så att införlivat projektet har även min barnmorska i Stockholm hört av sig antar jag till hela nämnden. Jag har i alla fall fått mejl av dem. Jag har varit uppe och träffat dem. Man kan inte implementera modell så snabbt. Det tar fler år. Det vet vi vid annan sjukvård också att när man drar igång ett nytt arbetssätt efter två år så är det inte klart. Man måste ha lite mer tid för att komma igång. När vi får fråga forskarna så får vi svaret att det behövs minst ett år till för att kunna utvärdera detta projektet ordentligt. Så vi ber om ett år till innan vi lägger ner det, innan vi vet om detta verkligen var vår fortsätta med. Då uppstår min fråga, vad är det verkliga skälet till att det är så viktigt att min barnmorska försvinner? Varför går ni över Stockholm för att hitta argument för att inte behöva fortsätta eller permanenta det här projektet. I ert beslutsförslag i sjukvårdsstyrelsen har ni nästan uteslutat lättande problem, men det finns knappt någon fakta med. Den delårsrapporten eller delrapporten som kom tidigare innehöll betydligt mer fakta än slutrapporten som var utrensade väldigt mycket av fakta från Vi kan läsa i den att vården inte blir jämlik. Vi kan läsa att det är ett problem att de geografiska avstånden finns om det införs i hela Skåne. Vi kan läsa att man riskerar att ta barnmorskor från förlossningsavdelningarna. Och när det tvärtom är så att de flesta barnmorskor inom min barnmorska de rekryterades från privata vårdgivare. Vi har rekryterat tillbaka personal till Region Skånes förlossningsavdelningar från privata vårdgivare för att man vill jobba så här. Så det är precis tvärtemot vad som står i er utvärdering. Vi kan läsa att SUS har satsat på BB hemma som om en vårdform för kvinnor som har genomgått normala förlossningar är samma sak som någonting för förlossningsrädda. Det är två helt olika grupper. Två helt olika saker har inte med detta att göra. Det är jättefint att ni satsar på dem, men det är inte samma sak. Det fortsätter så här: Påhittade argument, argument som inte håller för närmare granskning. Jag kan inte skaka av mig känslan att ni hade bestämt det redan innan. Oavsett resultat så skulle ni lägga ner min barnmorska. Men en avveckling av min barnmorska innebär att vården blir mer ojämlik. Den ges på svagare vetenskaplig grund, att Socialstyrelsens prioriteringar frångås och att ytterligare belastning läggs på redan ansträngda förlossningsvården i Malmö. Och det är inte mina ord. Det är två medarbetare och forskare som är kopplade till projektet som har skrivit till dig och till mig, Maria och de andra ledamöterna i sjukhusstyrelsen. Så snälla styret, lyssna på forskarna, lyssna på barnmorskorna, lyssna på de gravida och de som har fått barn i modellen. Och vilken förtvivlan de nu uttrycker över den här nedläggningen. Tack. Tack så mycket.
Varsågod. Tack för ordförande. Ja, min barnmorska är ju en vårdmodell där kvinnan får stöd av samma ansvariga barnmorska under graviditeten, förlossningen och under eftervården. Och syftet är att skapa en trygghet, en kontinuitet och en sammanhållen vårdkedja. Den här modellen riktar sig till gravida som är i behov av extra stort stöd. Det kan till exempel handla om personer med förlossningsrädsla, ångest och oro, men även förstföderskor som inte pratar svenska eller engelska. Då kan man ställa sig frågan varför modellen är viktig. Vi vet att kvinnor värderar trygghet och psykosocialt bemötande minst lika mycket som det medicinska under förlossningen. Och kontinuitet skapar förutsättningar för trygghet, delaktighet och en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse kan betyda starten på föräldraskapet, andningen och den psykiska hälsan på ett positivt sätt. Både nationell och internationell forskning visar på fördelarna med kontinuitet och med en sammanhållen vårdkedja. Det finns enormt mycket forskning som visar på fördelarna med den här metoden. Därför är det mycket beklagligt att man nu väljer att lägga ner projektet. Särskilt anmärkningsvärt är att man väljer att lägga ner det här projektet innan följeforskningen är klar och innan man har gjort en ordentlig hälsoekonomisk analys. Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan avveckla en vårdmodell innan man har hela underlaget. Borde vi inte istället ta till vara på erfarenheter och undersöka hur modellen kan utvecklas? Och den här nedläggningen den är tyvärr inte ett isolerat problem. Vi har under en längre tid sett en nedmontering av förlossningsvården i Malmö. Så sent som i våras så slog personal på BB Malmö larm om bristerna. Inte heller då pratade man med personalen. Jag tycker att det är svårt att förena ambitionerna om en trygg och jämlik och personcentrerad förlossningsvård med den här typen av behandling av de födande kvinnorna. Förlossningsvården den behöver utvecklas, inte monteras ned bit för bit. Kvinnors trygghet under graviditeten och förlossningsvården och eftervården måste prioriteras. Vi behöver utveckla den här modellen, inte avveckla. Vi behöver ta till vara projektets erfarenheter, utveckla det och utveckla det utifrån det. Och dessutom så behöver det breddinföras i hela Skåne. Tack. Tack.
Tack ordförande och tack Mätta och Miljöpartiet för ni ställde den här så oerhört viktiga interpellationen. Min barnmorska är ett projekt vid Skånes universitetssjukhus som har testat en sammanhållen och teambaserad vårdkedja för kvinnor och gravida med särskilda behov. Det har genomförts 2024 till 2026 och bygger på den modell som vi har hört här. Att den gravida följs av ett mindre team barnmorskor genom graviditeten, förlossningen och eftervården. Också varit tydligt med att målgruppen är förlossningsrädda. uttalad oro eller ångest och språkbarriärer. Modellen inkluderar bland annat ökad tillgänglighet, hembesök, stöd under förlossningen och uppföljningen efteråt. Traditionell graviditets- och förlossningsvård är uppdelat mellan olika vårdgivare och verksamheter. Den gravida kan möta olika barnmorskor under graviditeten, på förlossningen och under eftervården. Min barnmorska skulle pröva om en mer sammanhållen vårdkedja kunde minska dessa glapp och skapa en tryggare relation för kvinnan under den här situationen. Bakgrunden är alltså inte enbart att förbättra den medicinska vården utan också att förbättra kvinnors upplevelse av trygghet, delaktighet och kontinuitet. Projektet utvärderas utifrån tre huvudsakliga perspektiv: patientens erfarenhet och upplevelser, medarbetarnas erfarenhet och arbetsmiljö, ekonomi, kostnad och organisatoriska förutsättningar. Projektet avslutas innan det är klart. Jag tänker så här. Sjukvård hemma på SUS, det var ett projekt som faktiskt permanentades under tiden och fick följas med medarbetarnas erfarenhet, arbetsmiljö, ekonomi, kostnader och organisatoriska förutsättningar, patientens erfarenhet och upplevelser. Det permanentades på SUS i Malmö och har nu utvecklats till SUS i Lund med grannkommuner. Det är fler hus i Skåne som funderar på just den här modellen. Är det för att det är kvinnor som står i fokus för det här, min barnmorska? Jag kan bli funderad på det. Vi pratar om jämlikhet. Det ska vara jämlikt för alla. I min familj är vi fyra personer. Vi har det jämlikt. Alla behöver skor, men alla behöver inte klacka skor. En behöver klackaskor, en gympaskor, en gummistövlar och så vidare. Det är jämlikt, men det är olikt och det är så vården också ska vara. Jämlikhet betyder också vård efter behov för just den personen. En annan fråga som jag ställer mig här är ju vad de är vad ni andra partier på högerflanken tycker om detta. Tycker ni att det är ok att göra så här? Ni har precis som Kristdemokraterna, precis som alla vi på denna sidan, pratat om kvinnohälsa, satsningen på det framöver. Men ni gör ju precis tvärtom. Ni gör precis tvärtom. Kvinnor betyder ju ingenting när det handlar om vård. Och tyvärr, Maria, så så kan jag inte avläsa att Mätta får svar på de frågor hon har ställt. Varken från dig eller från några andra av dina kamrater på den sidan salen. Så gör som sjukvård hemma. Permanenta du på en kommun, gå vidare till nästa, utveckla och utveckla. Tack.
Tack, tycker det är anmärkningsvärt lite svar från er sida, men nu säger jag att ni har tryckt in er. Jag undrar också vad övriga partier tycker. Men jag har en fråga som inte bara är från mig utan som faktiskt är från de som är gravida och de som jobbar i detta. Där är ju en hel del som har skrivits in nyligen. Det får ju fortfarande inskrivning i detta projekt. Så det är gravida som nu alltså som inte kommer hinna föda innan nyår som har är förlossningsrädda som har fått den här hjälpen, som har fått tryggheten. Vad händer med dem Maria? Den 31 december. undrar vad händer med de som de som är inskrivna i projektet men som inte. Vad händer den 31 december? Kastas de ut igen då? Får vi inte veta. Sorry.
Varsågod. Tack för ordet ordförande. Jag har samlat ihop ett antal olika påståenden och tyckanden så jag ska försöka besvara dem lite mera i klump än att gå in och ta varje enskilt ärende och höra replikväxlingar i det. Vi börjar i det här med forskningen. Vi har i slutrapporten tittat på de som har varit med i min barnmorska Det har också jämförts med de som har varit med i teamet för förlossningsrädda. Man tittar på datan där och vi kan konstatera att det är ganska olika grupper. För att vara inkluderad i min barnmorska teamet så ska du vara villig att fundera på att gå igenom en vaginal förlossning. Det är inte kravet för de som finns med i teamet för förlossningsrädda. Så att dra långtgående slutsatser med inte jämförbara grupper blir tyvärr inte riktigt vetenskapligt korrekt. När man tittar på de hälsoekonomiska resultaten så pratas det om att det är färre det och färre det och färre det. Absolut, men det är fortfarande en väldigt liten grupp vi gör den här analysen på och vi måste i så fall ha en större del i det. Problemet är att projektet inte var utformat på den delen och det kan man väl ställa väckte en kritik till HSN som fattade det här beslutet en gång i tiden att det bara skulle vara den här tiden det omfattade forskningen visste att det var den här tiden det omfattade Och man har inte kunnat visa de hälsoekonomiska effekterna på ett sådant sätt att vi, som vi gjorde med sjukhus hemma, valde att gå vidare med det. Här är det en kompletterande verksamhet till den basverksamhet vi har som kostar mer och som vi inte kan dra hälsoekonomiska slutsatser kring i dagsläget. Jag håller mig fortsatt till och det kanske låter otroligt hemskt Men jag vill att de kvinnor som behöver klacka skor i Östra Göinge ska kunna få klackaskor om vi använder oss av Carina Svensson bild. Vi ska inte bara hänvisa till gummistövlar där och då är det inte rimligt att vi säger att vi bara utgår från Malmö och därifrån sen börjar förändra och tweaka och hålla på utan det är bättre att vi hittar en modell som funkar för alla. Låt oss sluta på forskning låt oss vänta in vad Socialstyrelsen säger. Tack
Varsågod. Jag förstår inte ens att vi diskuterar det. Det är helt otvetydigt på alla ställen när man infört detta att antalet kejsarsnitt gått ner. Ifrågasätter du att antalet kejsarsnitt går ner. ifall man jobbar med din mammmorska. Ifrågasätter du att kvinnor som är mer trygga när de föder att de i högre grad är beredda att föda vaginalt? För det är ju ingen annan i branschen som ifrågasätter det. Men sen undrar jag också svaret. Det är ju alltså ett antal kvinnor som nu är inskrivna. Där är personal som jobbar med de här kvinnorna. Vad händer med dem 31 december? Det hann du inte med när du samlade upp dina frågor. Så du får chansen nu.
Tack fru ordförande. Det här blir ett väldigt märkligt resonemang. Låt oss sluta mot forskningen, men sen så väljer vi att avsluta projektet innan forskningen är klar. Jag förstår inte det här resonemanget. Sen skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på den frågan som Mätta ställde också. Vad händer med de kvinnorna som är som är inskrivna i projektet nu? Det tycker jag faktiskt att de styrande partierna är svaret skyldiga. Tack.
Tack. Jag kan konstatera att ingen får klacka skor. Alla får höga gummistövlar. Och hur roligt är det och hur bra är det? Men jag kan också konstatera att vi inte får något svar på hur vi ska behålla kompetensen. För precis som har sagts här tidigare som barnmorskorna i det här projektet pratar om är ju att de är anställda i Region Skåne men på andra ställen och får också förfrågningar om att börja i privat verksamhet, ambulanssjukvård. Där är två av dessa kvinnor, barnmorskor, som har sagt, ja, vi får vara kvar så länge, men de andra åtta, de kan vi inte räkna in. De andra åtta plus dessa två, de är ju behjälpliga i den så kallat vanliga förlossningen. De tappar vi också. Jag har inte fått något svar, vi har inte fått något svar hur vi ska behålla kompetensen framöver.
Tack så mycket för ordförande och jag tänkte inte hålla mig jättelänge i den här talarstolen för jag tycker att Maria har svarat väldigt väl på de frågor som har ställts här. Däremot så kan vi också konstatera, jag gjorde en snabb googling här att i Skåne så den kvinnliga populationen där bor 25 i Malmö. Resterande 75 av kvinnorna bor utanför Malmö. Så det man säger här när man säger att vi vill dra ner på kvinnosjukvården, det stämmer ju inte riktigt för vi vill inkludera 75 fler än vad ni andra vill när vi gör så här. Tack.
Tack fru ordförande. Ja, vi vill inkludera 75% så därför så lägger vi ner ett projekt som kommer 25% del istället för att bredd införa det till 100% är det så som jag ska tolka det. Sen så vill jag också fråga Marlen för att Mätta ställde en fråga här till Maria. Vad händer med de kvinnorna som är inne i projektet idag? Och där fick vi inget svar. Men ni sitter ju med i styret nu så då tänker jag att ni kanske kan svara på frågan. Tack.
Ja, nu har vi ju suttit med i det faktiska styret i cirkus en timme så jag vet inte hur mycket jag kan liksom gå på det. Men Det här handlar ju om att just exakt den här modellen är svår att breddinföra. Den är svår att använda för att nå de här 75 procenten. Då är det väl ändå bättre att vi tar tillvara på de erfarenheter vi har hittat så att vi hittar en modell som funkar för hela Skåne istället för en liten del av Skåne. Tack
Tack. Charlotte Bossen, slutreplik. fru ordförande. Jag har väldigt svårt att förstå det här resonemanget. Här har vi en modell som nationell och internationell forskning bekräftar skapar kontinuitet, skapar skapar trygghet och skapar mindre komplikationer. Och då förstår jag inte varför den inte skulle fungera i hela Skåne. Sen så är det faktiskt så att ni har förste vis ordförande posten på SUS som ger vigd till de styrande partierna. Så att jag tror absolut med den kunskapen och med den informationen som ni sitter att ni skulle kunna svara på vad det är som händer de här kvinnorna efter den 31 december. Det tycker jag att ni svaret skyldiga. Tack.
Ja, ni har suttit med i styret i en timme eller två. Men jag skulle ändå kunna förvänta mig ett längre svar. Ni har en plats i SUS styrelse. Ni har varit med i hela resan. Det är någon som skulle kunna gå upp och svara då. Det här handlar ju om politiska prioriteringar. Och jag kan konstatera att Sverigedemokraterna inte bryr sig om kvinnorna runt om i Skåne. Genom att permanenta det i Malmö, vidareutveckla det till andra sjukhus, andra förlossningskliniker, så visar man också att kvinnohälsa och kvinnosjukvård är viktigt. Men det är den ju inte för Sverigedemokraterna.
Men om vi permanentar exakt den här modellen som slututvärderingen säger att den kommer inte fungera i hela Skåne. Då kan vi inte göra så. Vi kan inte säga att vi ska implementera den här modellen. Fast vi ska inte riktigt göra den då utan sen får vi ju tweaka den lite utan då är det väl bättre att ha en gemensam linje som faktiskt fungerar som vi hittar. Carina Svensson, slutreplik.
Men det här projektet fungerar ju och det vill man så kan man låta det utvecklas även till andra förlossningsenheter. Vi kan behålla personalen, vi kan inspirera personalen att stanna kvar och fortsätta jobba med detta. Kvinnors behov i centrum är oerhört viktigt för de flesta partier. Men jag konstaterar återigen att det är inte viktigt för Sverigedemokraterna och det är inte viktigt eftersom att en del av den eller att det här faktiskt skulle permanentas i Malmö först.
Men jag begriper inte Marlen varför skulle det inte kunna fungera i hela Skåne? Det är klart att Malmö räcker inte då, men vi har ju fem förlossningskliniker i Skåne. De ligger där de ligger. Det är ojämlikt. Det finns ingen förlossning i Osbo, det finns ingen Ängelholm. Vissa har lite längre till förlossningen, andra bor granne så ser det ut redan idag. Men att den här modellen inte skulle fungera i hela Skåne finns det inget som helst stöd för. Däremot så kanske man får jobba lite annorlunda. På BB eller min barnmorska i Stockholm sa de att väldigt många av hembesöken är digitala. Det står ju hembesökt så det var så, men i praktiken är det ju digitalt. Internet har vi väl i hela Skåne tänker jag. Om man så kanske till några stycken får åka lite längre. Då kanske man får göra det. Vissa kvinnor kanske får åka lite längre för att ha de här träffarna, men det är klart det gör att lösa. Det är klart att kvinnor i hela Skåne ska få tillgång till den här vårdbodellen. Det handlar lite som om man hittar en riktigt bra ny metod mot cancer. Då vill man att det ska sprida sig hela. Då säger vi inte bara för att det bara finns i Malmö så ställer vi ner det. Ska ingen få den behandlingen? Det är klart att det går att sprida.
Ja, allting går att utveckla och allting går att sprida. Det är ingen som har sagt emot och som sagt vi ska ta tillvara av de kunskaper som har kommit fram i projektet. Men nu pratar vi om en specifik modell och just den specifika modellen är svår att breddinföra. Tittar man i olika delar av Skåne så kan man ju se i slututvärderingen att tiden kommer äta upp liksom vinsten för patienterna. Så att som sagt vi behöver titta vidare på detta och ta till vara på de kunskaper vi har fått av projektet. Men just exakt den här modellen är svår att breddinföra.
Tack. Mätta Ivarsson, slutreplik. Nej, det är den inte. Det handlar om vilja. Den här modellen finns i Nederländerna, den finns i Danmark, den finns i Australien, den finns i Stockholm, den finns i VG Varför skulle det inte gå att göra här? Det handlar om vilja att det heller inte gör ett hembesök mindre och träffas på kliniken istället eller att vi kör ett digitalt. Det handlar inte om en helt annan modell. Exakt samma modell för detta handlar inte om 3 eller 4 gånger ni ses hemma. Detta handlar om ett sammanhållet sätt från början till slut. Det Det tror vi på. Det ska vi inte göra om för det funkar. Vi har hittat en ny behandlingsform om man får säga så en ny modell som fungerar. Då ska vi breddinföra den. Vi ska implementera den, inte lägga ner den. Att skylla på att det skulle vara långt för vissa till Malmö är det, men bygger man ut den så är det inte lika långt. Dessutom den motionen jag nämnde tidigare idag. Den handlade Just om breddinförande. Att vi i god tid skulle förbereda ett breddinförande eftersom vi redan visste vart det barkade forskningsmässigt. Så när vi stod här idag så skulle vi redan ha haft en plan för breddinförande. Det är den motionen ni har bordlagt, bordlagt och bordlagt och nu kör upp i februari. Skäms
till Sofia Nilsson, Centerpartiet. Varsågod. Tack så mycket. Logiken i den här debatten är minst sagt lite annorlunda. För det första så hänvisar man till att man är rädd att forskningen inte kan säga att det här projektet faktiskt är bra. Samtidigt så behöver man mer tid och ändå lägger man ner det så då kan man inte få mer tid. Det blir som ett moment 22. Sen hänvisar man också till att det är orättvist för det är 75 som kommer till att bli utan. Så då lägger man ner det för 25 så att så ska ingen alls få det. Jag kan egentligen lugna lite majoriteten med och den högra sidan med att vi bör inte alls ifrågasätta varken egentligen forskning eller hälsoekonomiska effekter för all den forskningen finns den finns på nationell nivå den finns på internationell nivå det är liksom ingenting att vänta på det är faktiskt bara till att trycka på knappen och se till att bredda införa det här arbetssättet så att alla skånska kvinnor kan få ta del av det. Jag vill avsluta med att upprepa frågan. Vad kommer vi de kvinnorna till som redan är inskrivna i projektet att nu behöva göra? Kan de få avsluta sin vård där eller vad händer med dessa kvinnor som inskriver projektet nu? Tack. Tack, då går ordet till Jonas.
Ordförande, jag har suttit och lyssnat på den här debatten och kan konstatera att det har bara varit tjejer eller kvinnor som har varit uppe och tagit i den här debatten. Och det är ju så här att grundgrejen i hela den här handlar ju om tryggheten för kvinnan. Det handlar om jämlikheten. Men det handlar också om att vi som är män som står bredvid som är stödet också till kvinnorna i detta är ganska handlingsförlamade. Jag som själv är pappa och som själv har varit med och vill ge mitt stöd till mina barns mamma ska också kunna vara med i detta. Jag är faktiskt lite beklämd att det har inte varit uppe män i denna debatten och pratat om att det handlar om jämställdhet och det handlar om jämlikhet i dessa frågor. Därför att det är så här de här besparingarna som görs, för det är besparingar kan vi konstatera i den här debatten. Det är ingenting annat. För om det hade handlat om det man säger från detta hållet, att man vill genomföra detta, att detta ska gälla över hela Skåne och så vidare, så hade man ju absolut det första hade man gjort. Det hade varit att man hade börjat resonera kring hur man bredd inför detta. Det andra är att man väntar också till det som har sagts i talarstolen här då projektet är klart. För det är ju självklart att man kan inte göra likadant precis överallt. Men det handlar om att göra en jämlik vård och kunna ge de kvinnorna i Skåne den förutsättningen till att kunna föda på samma villkor som alla andra kvinnor ska kunna göra. De här besparingarna som görs Det är precis som det var någon som var på och sa detta. Vi tar bort de här 25 procent därför att alla ska få det lika dåligt nu i Skåne istället för ge förutsättningar. Jag tycker det är väldigt klent när vi håller på med besparingar så ska de alltid riktas mot kvinnorna. Det tycker jag är dåligt. Tack.
Tack så mycket. Då är även denna interpellationsdebatt avslutad. Då har vi den sista interpellationsdebatten och den interpellation från Mattias Olsson, Socialdemokraterna till regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson angående inget återbetalningskrav mot barn trots omfattande brister.
17.3. Interpellation från Mattias Olsson (S) till regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) angående ”Inget återbetalningskrav mot Avarn trots omfattande brister” Svar från regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) bifogas
Tack, fru ordförande! Tack Mattias för interpellationen och som du ser så har jag ju inhämtat i mina svar beredskapsdirektör och regiondirektörs syn på dina frågeställningar som ju handlar om avtalsuppföljning och som handlar om vad du tycker eller vad du anser vad du Du ställer frågan till mig. Vad anser jag så att säga utifrån hur de har hanterat situationen? Och jag tänker inte överpröva tjänstemännens bedömningar eftersom det är ju en verkställighet och de har också Som de skriver i sitt svar här eller det svar jag skriver, det har de ju gjort en avvägning gentemot juridik, nytta och eventuellt kostnader så att du kommer inte få mig att jag här i talarstolen kommer att säga att jag tycker på något annat sätt än den bedömning som de har gjort. Tack för ordförande.
Tack så mycket fru ordförande förra året så briserade den så kallade av skandalen i media. Jag roade mig med att titta på pressklippen som vi får ut här i Region Skåne och jag har 79 sidor framför mig om det här och det är Det börjar med en nyhet på Sveriges Television som säger att säkerhetsjättens fusk på lasarettet väktarnas ronder tar sekunder och sen fortsätter det kritik mot Avans arbete på lasarettet betalar för något vi inte får vaktbolaget kom för sent 365 gånger Avan Security efterforskade källor i regionen säkerhetsföretaget Avan fuskade med säkerheten även på CSK Den diger bunta med pressklipp som finns här. Men det handlar alltså om att vi har säkerhetsronder på sjukhusen som i bästa fall har tagit några sekunder om de ens har genomförts över 8000 parkeringskontroller som inte kan styrkas men som har fakturerats till Region Skåne och som Region Skåne har betalat. Upprörande är väl ett ord som kanske är en underdrift när det gäller sådant här. Det handlar om säkerheten på våra sjukhus. Säkerheten för patienterna, säkerheten för de anhöriga och säkerheten för personalen. Det handlar om välfärdsbrottslighet. Det här är korruption. Här är någonting som brukar beskrivas som systemfarligt när det är den här skalan. Och det handlar också om Region Skånes ekonomi. Det Region Skåne har under de sista åren betalat ungefär en halv miljard kronor till det här bolaget. Det kanske vi ska sätta i relation till de 10 miljarder som Carl Johan Sonesson kommer lämna efter sig underskott samlat under den här fyraårsperioden som vi precis avslutat. Region Skåne bestämde därför att det skulle ske en oberoende granskning. En oberoende granskning där vi ändå från Region Skånes sida var tvungen att gå in och stryka i de frågor som det oberoende advokatkontoret ville ställa till de inblandade. Så oberoende blev det inte då och nu sist fick vi beskedet att Region Skåne har valt att inte polisanmäla det här bedrägliga beteendet som jag tror alla upplever att det är Då var i alla fall måttet rågat för mig och jag valde att ta till det starkaste vi har i den politiska verktygslådan och skrev en interpellation till regionstyrelsens ordförande. I går dök det upp ett svar från regionstyrelsens ordförande och det var väl kanske så defensivt och som man kan förvänta sig ett interpellationssvar många gånger är. Det gavs inte många svar och det pekades inte i någon riktning varken regionen eller mot varandra ansvar och det kanske inte var så förvånande men sen fortsätter att klockan i morse för något måste hänt på det på det moderata region kansliet för 06:12 i morse så får jag ett mejl från fullmäktiges sekreterare att det skett en komplettering i svaret och den komplettering som skett den kan ni alla se för det är det första stycket de första raderna interpellationssvaret finns den ingress som säger att det är omöjligt för regionstyrelsens ordförande att veta något i det här ärendet och veta vad som är rimligt eller inte utan allt som står i svaret det är ju region direktören som har skrivit Jag har aldrig sett något liknande svar. Så regionstyrelsens ordförande tolkar jag. Han står ju inte bakom det svar som han har levererat till mig och till er i fullmäktige utan säger bara att jag kan inte svara på de här frågorna utan regiondirektören säger så här. Det väcker så många frågor hos mig i alla fall. Det är inte ovanligt att vi politiker att vi får underlag från tjänstemän i organisationen Vi brukar inte tala om att jag har ingen aning om det här stämmer eller inte. Och när det till och med region direktören som pekas ut i interpellationssvaret så undrar man egentligen vilket förtroende regionstyrelsens ordförande har för sin region direktör och Karl Johansson, du vet väl att du är ytterst ansvarig för allting. Även för detta. Precis som för de 10 miljarderna eller för köerna i cancervården och allt annat. Man kan inte bara friskriva sig men säga att det här är verkställighet. Det vet jag ingenting om. Sen råkar det vara korruption och det handlar om ett kontrakt med ett företag som vi betalat en halv miljard till.
Med tanke på Carl Johan Sonesson inlägg kanske jag borde förbereda att han inte ville säga någonting mer men jag tolkar i alla fall detta som att det kommer inte ske någon polisanmälan varken från Johan Sonesson eller någon annan del av region Skånes styre eller från tjänsteman organisationen i telefonkön till polisen
Tack så mycket för det. Då är denna interpellationsdebatt avslutad. Och då, kära ledamöter, har vi tagit oss igenom denna dagordning och hoppas att alla kommer ordentligt hem och så förklarar jag sammanträdet för avslutat. Tack.